DOKUMENT

Konstvetenskap - konsthistoria

Feed back på B uppsatsen:

En mycket välskriven och gedigen uppsats om den för mig tidigare okända konstnären Gunnar Svenson (1892-1977). Ett av uppsatsens syften är också att "lyfta fram ett av dessa konstnärskap som museerna regelmässigt placerat i magasinen men som finns framme att se på väggarna i många hem". Ett fantastiskt gott utnyttjande av de digitala resurser som idag går att använda i det konstvetenskapliga arbetet, detta arbete hade kunnat diskuteras mer ingående i metod. Formaliamässigt är det mycket bra, med några få småsaker såsom enstaka missade blankrader för nytt stycke och avsaknad av bildtexter i brödtexten. Själva hantverket och researchen är onekligen gedigen, men jag saknar är en tydligare riktning för undersökningen, och uppsatsen har också ganska många frågor. Det intressanta spåret som lyfts i två av frågorna och som behandlar skillnaden mellan privata och institutionella utställningskontexter hamnar lite i skuggan av en mer konventionell biografisk berättelse samt mer specifika verksanalyser (Jag tänker på frågorna "Och vad betyder kontexten hemmiljö istället för en offentlig exponering på museet för tolkningen av konstverket? Hur mycket påverkar det mottagar-/brukarkontexten att sändarkontexten är ett privat ägande i ett vanligt hem?"). Det framstår kort sagt som att anspråken är lite för stora för uppsatsens omfång, och resultatet blir aningen spretigt. Samtidigt är det en för nivån mycket gediget arbete som med god marginal är godkänt. Uppsatsen visar att studenten kan redogöra för ett flertal teorier och metoder i konst- och bildvetenskap, utföra egna skriftliga analyser och tolkningar av 1900-talets visuella kultur, samt självständigt formulera problem och frågeställningar i relation till konst- och bildvetenskapliga forskningsperspektiv. Betyg G     

(G står för allt det GEDIGNA då?)

Uppgift 6: Egen fördjupning

nu har vi i kursen gått igenom både teoretiska och metodologiska frågor utifrån ett brett perspektiv där syftet har varit att ni ska få en god grund för både er förståelse och er framtida praktik inom framför allt bildanalys. Men det finns förmodligen någonting du vill veta mer om – så därför har du nu chansen.

Formulera en egen problematiserande fråga till någon form av samling av bilder eller konstverk. Välj mellan följande alternativ:

• En konstutställning (kan vara separat- eller samlingsutställning)
• En sammanhållen reklam- eller informationskampanj (exempelvis något som tar upp minst tre uppslag i ett månadsmagasin, en annonsbilaga, flera annonspelare med olika bilder i samma kampanj)
• Ett bildprogram i en kyrklig miljö (exempelvis väggmålningar eller altarskåp med flera scener)
• En tecknad serie med minst fem ”rutor”

Välj någon av de tre metoderna som kursen behandlat – stil- och formanalys, ikonografi/ikonologi, semiotik – och ett valfritt teoretiskt perspektiv för att analysera ditt valda material. Genom analysen ska du besvara din fråga.

Skriv en egenhändigt formulerad text där du:

1)inledningsvis förklarar vilket material du vill studera, vilken problematiserande fråga du vill besvara och vilken metod och perspektiv du tänker använda dig av.

2) gör själva analysen

3) avslutar genom att sammanfatta och tydligt besvara din fråga

4) källhänvisa tydligt genom hela texten och gör en enkel källförteckning i slutet av dokumentet

Feed back på uppgift 6 om Ottokars Spira:

Formalian sitter som den skall, både till upplägg och i presenterandet av källor och litteratur samt i not-systemet! Analysen av, det lite oväntade valda, är helt förenligt med en ikonografisk/ikonologisk analys. Närmare bestämt då en trolig ikonografi vi kan hitta hos Hergé som individ, men även i ett vidare historiskt perspektiv i form av det skede och/eller hans personliga tillhörighet i en specifik kultur och historisk kontext. Du nämner det (och jag är även jag så väl förtrogen med Hergés serie-värld så det krävde några läsningar av din text innan jag hittade den lilla lapsusen i framställningen din) men det som jag önskar du hade framfört tydligare är när du nämner, till exempel, den gula färgen att det är i en kristen, och kanske specifik katolsk kontext detta ger ett större sammanhang, både för skaparen och läsaren av serien ifråga. Du nämner den katolska tidning den ursprungligen skapades för, men kunde betonat det lite starkare när det kommer till analysen. Annars, bara denna lilla kommentar, vet att utrymmet är begränsat, men ändock tänka på att den/de som läser ens alster i förlängningen kanske inte är fullt så insatta i kontexten. Annars, även här, kan tyckas kort och lätt torftigt, men det bästa jag kan säga är: Bra, du vet hur göra, fortsätt så!

Konst och visuell kultur 1870-1950 ht 2021 Umeå univ.

Konst och visuell kultur 1870-1950 är en historiskt orienterande kurs som behandlar västerländsk visuell kultur och konstteori från 1870 till 1950. I fokus sätts modernismens framväxt speglad genom konstnärliga praktiker såsom måleri, foto och skulptur.

__________________________

Läshänvisningar /tips

Allmänt (detta gäller för all litteratur ni läser under kursen): försök summera för dig själv vad som är 2-3 huvudpoänger som görs i varje text/ kapitel. Förklara i egna ord, så att någon som inte är insatt i modern konst kan förstå.

Försök även vara uppmärksam påhurtexterna är skrivna och fundera över vilken position författaren innehar. Vilket språk används; kan du skönja en tydlig historiesyn eller konstbegrepp som genomsyrar texten; verkar författaren ha en tydlig ideologisk ståndpunkt?

Litteratur till introduktionsföreläsningen:

Richard R. Brettell,Modern Art 1851-1929, Oxford: Oxford University Press, 1999.

• “Impressionism”, “Symbolism”, “Post-Impressionism” (s. 15-23)
• “The Fauves”, “Expressionism”, “Cubism”, “Futurism” (s. 29-36)
• “Suprematism/Constructivism”, “Neo-Plasticism”, “Dada” (s. 39-43)
• “Surrealism” (s. 45-46)
• Kapitel 1: “Urban Capitalism” (s.51-63)
• Kapitel 2: “Modernity, Representation, and the Accessible Image” (s. 65- 78)
• Kapitel 3: “Representation, Vision, and ’Reality’: the Art of Seeing” (s. 83-103)
• Kapitel 4: “Image/Modernism and the Graphic Traffic” (s. 105-123)

Whitney Chadwick,Women Art and Society, London: Thames & Hudson, 1990

• “Preface” (s.7-14)

Anna Brzyski,”Introduction: Canons and Art History” iPartisan Canons, red. Anna Brzyski, Durham: Duke University Press, 2007. S. 1-25. [finns som e-bok på UMU bibliotek]

Uppgift 1 

• En kanonisk målning, Pierre-Auguste Renoir ”Bal du moulin de la Galette” från 1876 >>

  • En mycket intressant diskussion med ett medryckande personligt tilltal. Det märks att du läst texterna ordentligt och reflekterat över dem självständigt, och diskussionen av ditt valda verk är övertygande. Jag måste nog hålla med att Renoirs målning inte är ett helt klockrent exempel på Chadwicks tes! Spännande även med dina tankar kring verk som har "det" (hur hänger det ihop med Kanon, är kanon kopplat till "det" på något entydigt sätt?), samt hur kopior och reproduktioner av dessa välkända verk återfinns i hotellrum och cirkulerar på internet.
    

________________________

Seminarium: Former av abstraktion

Läshänvisningar /Att förbereda inför seminariet

• Slå upp ”abstraktion” ”abstrakt” ”abstrakt konst” (eller engelska motsvarigheter) i Svenska Akademins Ordlista (https://svenska.se/saol/Links to an external site.) Encyclopedia Britannica (https://www.britannica.comLinks to an external site.) Tate Gallery Art Terms (https://www.tate.org.uk/art/art-termsLinks to an external site.) och MoMA Glossary of Terms (https://www.moma.org/learn/moma_learning/glossary/Links to an external site.).
  
  
• Hur kan begreppet ’abstraktion’ förstås i relation till så olika konstriktningar som Impressionism, Konstruktivism, Kubism, Expressionism/Fauvism, Spirituell/Ockult konst. Fundera vad som förenar dem och var de skiljer sig åt – är det ens meningsfullt att se dessa i relation till en rörelse mot abstraktion? Finns det andra, bättre sätt att koppla samman dem, eller bör de istället ses som helt och hållet separata riktningar inom Modernismen?
  
  
• Jämför källtexterna som finns iArt in Theorymed de texter som i efterhand historiserar specifika konstnärskap och konstriktningar.
  
  
• Texten om Hilma af Klint texten är skriven för en museikatalog av utställningens curator. Kan du se skillnad på hur texten är skriven när du jämför med texter skrivna för en akademisk kontext? Fundera på vad texten försöker göra, har den en tydlig agenda?

Litteratur

Iris Müller-Westermann, ”Painting for the Future: Hilma af Klint – A Pioneer of Abstraction in Seclusion”,Hilma af Klint — A Pioneer of Abstraction, Moderna Museet Utställningskatalog, 2013, s. 33- 51 [PDF på Canvas]

Katalogen finns både på engelska och svenska, har du tillgång till den svenska kan du givetvis läsa den istället. Pga upphovsrättsliga skäl är inte alla illustrationer med i den pdf som finns på Canvas.

Hal Foster, et Al. (red)Art Since 1900 : modernism, antimodernism, postmodernism,3. ed., London : Thames & Hudson, 2016. [notera att det finns flera utgåvor av boken, om ni har en tidigare utgåva kan sidhänvisningarna skilja sig – detta gäller för flera av böckerna i litteraturlistan]

• 1911 (s. 118- 123)
• 1921b (s.198-203)
• 1937a (s.329-333)

Art inTheory, 1900-2000 :AnAnthology ofChangingIdeas
Harrison Charles, Wood Paul
2. rev. ed, Malden, Mass.: Blackwell, 2003
[Jag har den äldre utgåvan, därför har jag inte lagt in sidhänvisningar, men ni kan hitta texterna genom författarnamn och titel genom innehållsförteckningen eller bokens index.]

• Guillaume Apollinaire,“The Cubists” (1911)
• Guillaume Apollinaire,fromThe Cubist Painters(1912)
• Daniel-Henry Kahnweiler, fromThe Rise of Cubism(1915-20)
• Pablo Picasso, “Picasso Speaks” (1923)
• Alexander Rodchenko, “Slogans” and “Organizational Programme” (1920)
• Alexander Rodchenko and Varvara Stepanova, “Programme of the First Working Group of Constructivists” (1922)

+ extra för den vetgirige:Bildningspodden om ”Det ockulta sekelskiftet”Links to an external site.(ej obligatoriskt)Links to an external site.

+ koppla tillbaka till Brettell kapitel 2 och 3 som lästes tidigare

_________________________

Seminarium: Bildbruk och exponeringsformer

att undersöka relationen mellan konst och visuell kultur under perioden 1870-1950, specifikt hur bilder i olika former blir alltmer tillgängliga tack vare ny reproduktionsteknologi och nya bildpraktiker. Seminariet syftar även till att koppla detta till det som ibland beskrivs som en rörelse bort från ett autonomt konstbegrepp.

Läshänvisningar /Att förbereda inför seminariet

• Martha Lucys text handlar om spegeln i impressionistiska målningar – vad är hennes huvudargument? Vad positionerar hon sig emot? Fundera på skillnader och likheter mellan Lucys tolkning av Impressionismen och andra texter ni läst i kursen.

• Fundera på bilder i en vidare bemärkelse än konst, och hur en ny typ av bildvärld växer fram under 1800-talet. Vad innebär det? Vad får de för konsekvenser för konsten?
• 
  Ibland talas det om konstens ”autonomi”, d.vs att konst är (eller bör vara) något som är tydligt skiljt från övriga världen. Det kan sägas finnas en spänning inom Modernismen när det gäller huruvida konst kan eller bör ses som autonom. Fundera till exempel på konstnärliga medier som collage och readymades i relation till detta.

• Texten om 1912 i Foster et.Al (skriven av ”RK” dvs. Rosalind Krauss) är ganska komplex. Försök att inte fastna i alla detaljer kring semiotik och Mallarmé och Apolinaire; fundera istället på huvuddragen i det brott som författaren beskriver: vad är det radikala med Picassos collage vid den här tiden? Varför är det viktigt?

• Ni har läst två olika manifest, till förra seminariet läste ni Konstruktivisternas manifest (av Rodchenko och Stepanova) och till dagens seminarium har ni läst Futuristernas manifest av Marinetti. Hur skiljer de sig i stil och innehåll? Fundera särskilt på hur de presenterar konstens relation till samhället i stort.

• Texten om 1935 i Foster et.Al. diskuterar vad den kallar ”den primära frågan” som lyfts av både Walter Benjamin och André Malraux: frågan om fotografiets potential att förändra konsten. Vad svarar var och en av dem på den frågan? Kan du exemplifiera deras svar med ett verk eller en bild?

• Fundera på Marcel DuchampsFontän(1917) och om det går att förstå den i relation till framväxten av skyltfönster. Vad händer med Duchamp på 1950 talet när konstnärer i New York får upp ögonen för dem? Varför blir Duchamp aktuell just där och då?

Litteratur

Art inTheory, 1900-2000 :AnAnthology ofChangingIdeas
Harrison Charles, Wood Paul
2. rev. ed, Malden, Mass.: Blackwell, 2003
[Jag har den äldre utgåvan, därför har jag inte lagt in sidhänvisningar, men ni kan hitta texterna genom författarnamn och titel genom innehållsförteckningen eller bokens index.]

• Filippo Tommaso Marinetti”The Foundation and Manifesto of Futurism” (1909)
• Marcel Duchamp, “The Richard Mutt Case” (1917)

Anna Dahlgren,”The Art of Display”,Konsthistorisk tidskrift, 79:3, 2010, s. 160-173.
[tillgänglig via UMU bibliotek online]

Anekdotom ”Skyltfönstrets historia” (podd och youtube video):
https://anekdot.se/bildningspoddavsnitt/skyltfonstrets-historia/Links to an external site.

Hal Foster, et Al. (red)Art Since 1900 : modernism, antimodernism, postmodernism,3. ed., London : Thames & Hudson, 2016. [notera att det finns flera utgåvor av boken, om ni har en annan utgåva kan sidhänvisningarna skilja sig]

• 1912(124-129)
• 1914(s.137-141)
• 1920(s.186-191)
• 1935(s. 319- 323)
• 1953(början av texten 430-432 det som handlar om Rauschenberg och Cage)

Lena Johannesson,Konst och visuell kultur i Sverige,Stockholm: Signum : 2007.

• ”Om folkkonst, massbildsproduktion och andra visuella moderniteter”, s. 13-32

Martha Lucy, ”Impressionism and the Mirror Image”, iMichelle Facos,A Companion to Nineteenth century Art,Hoboken:Wiley-Blackwell, 2018 (s. 263-279) [tillgänglig på UMU bibliotek som e-bok]

_________________________

Uppgift 2

• Kampen om en plats i solen, Ester Almqvist >>

  • En mycket välskriven och ambitiöst utförd uppgift! Du vecklar på ett föredömligt sätt ut olika aspekter av exkluderingsmekanismer, utan att för den skull tappa tråden, och visar genom ett imponerande (till antalet och i variation) källmaterial på en komplexitet i frågan om vem som fastnar i konsthistoriekanon, samt att denna inte är för alltid fastställd.
    

_________________________

• Illustrationens kraft, Bertil Bull Hedlund >>
  • Din text har en ambitiös ansats och du gör intresanta analyser av flera av Bertil Bull Hedlunds illustrationer. Däremot saknar texten en tydlig riktning - det är lite oklart var din fokus ligger och vad exakt det är du vill svara på. Lite allt möjligt har fått komma med.

sid 2 - här bör du precisera vad i Hedlunds verk du ämnar undersöka. Vad är ditt syfte/frågor?
sid 3 - "Vad var det som förde samman den store franske författaren Anatole Frances och den svenske konstnären och grafikern Bertil Bull Hedlund?" bra med frågor för att hålla ihop din diskussion
sid 4 - lite oklart hur denne Akke Kumlien kommer in här. Samarbetade de med boken. Detta förklartar du inte riktigt..
"(Gram sid 80)" fina beskrivningar och noggrant redogjörelse för olika detaljer
sid 6 - mycket välskriven och noggran besrkivning
sid 8 - relevant att den som värderar grafik högt är just intendent för gravyravdeleningen...

_________________________

Samtidskonst, Åredalens fhsk lå 2019/20  

DEBATTER, STROUNTES, 1900-talets duchamptråd, Neo-expressionism [Linn Carlsen: Vincent Van Gogh], performance, Hatoum och Grosse, Light Sentence:Mona Hatoum, The Blue Orange:Katharina Grosse, Douglas Coupland, Video,Tony Oursler, FOTON och RECENSIONER, SLUTUPPGIFT  >>

Ett konstnärskap på 1900-talet, Greta Knutson Tzara >>

Konsthistorienedslag: 1400 - 1600 - 1700: Donatello, Rembrandt, Chardin >>

Marcel Duchamp >>

Järnvägsstation som konstverk, Katharina Grosse  >>

JAKTEN PÅ ETT SAMTIDA KONSTVERK >>

Konstvetenskap A, Uppsala

Antiken till och med europeisk medeltid, cirka 1300 >>

Grekisk skulptur. Från arkaisk tid till och med hellenistisk tid, cirka 700–30 f Kr
Grekisk arkitektur. Akropolis
Romersk porträttskulptur. Från kejsar Augustus tid och framåt
Medeltidens kyrkliga bildkonst: tradition och förändringar
Från romanskt till gotiskt. Medeltida arkitektur i Sverige

Västerländska bild- och byggnadskulturer, ca 1350-1750>>

1400-talets målerii Italien och Flandern
Frånrenässans till barock i italiensk arkitektur
Bildkonst och kyrkopolitik på det sena1500- och 1600-talets bildkonst i Europa
Drottningholms slott:konst och arkitektur i 1600- och 1700-talets Sverige

Europeiska bild- och byggnadskulturer 1750-1900>>

Nyklassicism och romantiki bildkonsten
Impressionismen och realismen
Symbolismeni svensk 1890-talskonst
Detsena 1800-talets arkitekturoch dess förutsättningar

1900-talet och det begynnande 2000-talet>>

Expressionismeninom 1900-talets bildkonst
Gaudí, Wagner och Gropius >>

Svensk modernismi mellankrigstidens bildkonst
Postmodernism i arkitekturen

Raphaël Collins "Sommar"och "Pastoral" av Pierre Puvis de Chavannes>>

Samtidskonst, Åredalens fhsk lå 2019/20

DEBATTER, STROUNTES, 1900-talets duchamptråd, Neo-expressionism [Linn Carlsen: Vincent Van Gogh], performance, Hatoum och Grosse, Light Sentence:Mona Hatoum, The Blue Orange:Katharina Grosse, Douglas Coupland, Video,Tony Oursler, FOTON och RECENSIONER, SLUTUPPGIFT >>

Ett konstnärskap på 1900-talet,Greta Knutson Tzara>>

Konsthistorienedslag:1400 - 1600 - 1700:Donatello, Rembrandt, Chardin>>

Marcel Duchamp >>

Järnvägsstation som konstverk,Katharina Grosse >>

JAKTEN PÅ ETT SAMTIDA KONSTVERK >>

Arkitektur - bebyggelsehistoria  >>>

Praktisk arkitekturhistoria. Bebyggelseutvecklingen från 1800-talet till idag, Linnéuniv. Kalmar

Två hus - stilanalyser 

• Fjällgatan 40 i Stockholm
• Kungsgatan 10 a-b-c i Uppsala 

• Länkar till stilanalys

Lägenhet med två dörrar till varje rum 

Modell över ett hus i formen av sk markboende med balkongerna med plank som skiljer de två balkongerna och terrasserna åt.

Konstliv, ~museer, ~pedagogik, offentlig ~ Karlstad univ.

• Mitt lokala konstliv
• Konstpedagogik   
• Offentlig konst 

© www.enflo.one  - Sidan uppdaterad 3 juni 2022