Stieg | Lena Enflo

OBS! ses bäst på stor skärm!

I Sveriges Radios program Radiofynd berättar Stieg Trenter om hur han letar intriger >> SR 1949

En sida om pappa med hans manuskript och anteckningar, några webblänkar och lite av vad jag själv kommer ihåg från 1950-60-talen

En egen sagoberättare borde alla barn ha >>

Proveniensen till Stieg Trenters efterlämnade papper

Som Stiegs äldsta dotter, född 1945 i hans första äktenskap (1937–1960) med Gunnel Trenter, född Pehrson, har det här materialet som släkten nu önskar överlåta till KB legat hos mig i 10 år. Efter skilsmässan mellan mina föräldrar 1960 blev detta kvar från

1960 hos min mamma Gunnel och vid hennes död
2001 hos min äldre bror Bo Trenter som tog hand om hennes kvarlåtenskap och efter hans bortgång
2013 kom det till mig som hanterade de arkivmässiga delarna av hans kvarlåtenskap så Bosses arkiv finns på Nordiska museet och vad som fanns kvar av pappas papper överlämnades
2024 till Kungliga biblioteket som tar emot "efterlämnade papper från personer som haft betydelse för svenskt kulturliv och kulturhistoria samt från föreningar, organisationer och släkter som varit verksamma på den kulturella scenen", se de senaste tilläggen för enskilda arkiv på KB februari 2024 se HÄR >>

KB tog gärna emot pappas material som visade sig vara det första - och det hittills enda - deckarmanuskript som överlämnats till KB.

Relaterade ämnesord

Manuskripten är av naturliga skäl inte arkivmässigt ordnade utan det är mer tack vare slumpen som vi fått en möjlighet att följa delar av arbetsgången hos en av de första, och även mest uppmärksammade, svenska deckarförfattarna från 1900-talets mitt.

Det som finns kvar av manuskriptet till Ristat i sten är fyra delar:

1. maskinskrivet originalmanus i A4 paginerat 279 sidor, sid 1-47 och 64-279 - saknas gör sidorna 48-63. Pappret är grängat skrivmaskinspapper av bättre kvalitet än dagens kopieringspapper med författarens ändringar och rättelser oftast i blått bläck.

2. genomslagskopia (karbonpapper) av sidorna 1–54, början på romanen på samma slags papper som originalet med originalmanusets handskrivna ändringar i genomslagskopiering

3. en renskrivning i A4 paginerat sidorna 1–25 och 40–50, (sid 26-39 saknas) de första kapitlen av originalmanuset med alla ändringar på ett mer glättat papper med, totalt 34 st A4 sidor

4. 1:a korrekturavdraget från Bonniers tryckeri daterat 29 okt. 1951 med de första 4 häftena sid 1-16, 17-32, 33-48 och 49-59

Och nu är materialet efter Stieg Trenter sökbart i KB:s onlinekatalog Arken:

https://arken.kb.se/se-s-hs-acc2024-23

Det är ordnat på samma sätt som familjen överlät papprena till KB:

Innehåll och struktur

Omfattning och innehåll

4 omslag.

Omslag 1: Originalmanus till Ristat i sten sid 1-47, sid. 64-279,

omslag 2: genomslagskopian till Ristat i sten sid. 1-54,

omslag 3: renskrivningen till Ristat i sten sid. 1-25 och 40-50,

omslag 4: korrekturutdrag från Bonniers tryckeri sid. 1-59

Relaterade ämnesord

Exempel på hur en text av Stieg Trenter växer fram

Exempel 1 (blå bakgrund)

överst originalmanuskriptet sidorna 13, 14 och 15

därunder en renskrivning av samma sidor som nu pagineras 10, 11 och 12

Klicka gärna på manuskriptbilderna för större text

Nu är texten satt på tryckeriet -först ett avtryck från tryckplåtarna sid 16 -17 i det första korrekturet 29 okt. 1951

ALBERT BONNIER . BOKTRYCKERI . STOCKHOLM

därunder den utgivna boken

Exempel 2

Pappa skrev maskin ganska snabbt med bägge händerna men använde bara två fingrar, pekfinger och långfinger, alltid med 2 papper och ett karbonpapper emellan. Mamma hade tagit sekreterarkurs på Påhlmans Handelsinstitut och behärskade maskinskrivning och stenografering, så jag misstänker att det var hon som gjorde renskrivningen men det blev bara början på romanen. Korrekturutdraget är daterat 1951, men tryckår för Ristat i sten är 1952. Enligt pappas kontakt på Bonniers, förlagsredaktör Åke Runnquist berodde det på en "rejäl influensa som gjorde t o m honom arbetsoförmögen i 14 avgörande dagar" vilket omöjliggjorde publiceringen till julboksfloden. Så här låg det till: pappa var alltid väldigt sen med att leverera manus till tryckeriet som dock fixade expressbehandling för hans text (se sid 45f i En bok om Stieg Trenter. (1982). Bromma: Jury) detta eftersom utgivningen av pappas böcker ALLTID måste ske i den s.k. julboksfloden (han var ju också en av bokförlaget Bonniers kassakor). Så pappas "influensa" torde ha slagit till i november och det blev ingen julklappsbok av Trenter 1951.

När jag tittar på manuskripten är det första som slår mig att pappas omsorgsfulla arbete med språket finns kvar att följa; idag ändrar vi allt elektroniskt och inget finns kvar som visar hur svår formuleringskampen kan vara, stundtals en riktig "holmgång"! Det är därför som jag ser en potential i att det här materialet hamnar i säkert förvar på KB.

Exempel 1

"berömda" ändrad till "blodröda" redan i originalmanuset, sid 14, vilket ger en mer talade bild av Shelloggan.
Meningen "En ledig droskchaufför observerade den fäktande armen och styrde in mot trottoaren" fick hänga med ända till 1:a korrekturet där det ändrades till
"Nu fäktade han ivrigt med armen och en ledig droskbil styrde in mot trottoaren", fokus är nu kvar på en av huvudpersonerna (Regnrocksmannen) och riktas inte på den anonyme droskchauffören.

Exempel 2

"Fönstren radade sig skrämmande mörka i otadliga räckor och det rörde sig en gardin i andra våningen" med genomslagskopian som referens ser vi två ändringar som måste skett redan i manuset som lämnades till tryckeriet:
"Fönstren radade sig skrämmande mörka i snörräta räckor, en gardin rörde sig i andra våningen"
Därpå ändras meningen ytterligare i korrekturet till:
Fönstren radade sig sotsvarta i snörräta räckor, en gardin rörde sig i andra våningen"

Det går att pussla ihop författarens alla ändringar före den slutgiltiga, utgivna texten:

(1) originalmanuset sid 1-47
(2) genomslagskopian sid 48-53
(3) 1:a korrekturavdraget från sid 50 och framåt motsvarar manus sid 54-63
(4) tillbaka till originalmanuset sid 64 fram till slutet sid 279

Mina exempel här var lätt ta fram eftersom jag kunde utgå från fler källor och se stegen mellan originaltext via korrektur till färdiga boken; ett mer omfattande arbete blir det att jämföra originaltexten med den slutgiltiga texten.

Pappa hade alltid små svarta ficknotisblock med sig som han fyllde med noteringar, skisser och sånt han skulle komma ihåg, viktiga inköp som "Leksaker" och "Grammofonskivor" "åt Lena"!

Han skrev oftast med sin Parker reservoirepenna, blått bläck, stundom med blyerts.

Det finns 3 sådana kvar av de dessa behändiga spiralbundna randade anteckningsblock med glatta, hårda pärmar nära A6 i storlek (10,5 x 16,5 cm)

Ristat i sten Wikipedia >> Det här har jag läst - en blogg >>

Tredje bevarade anteckningsboken med utförlig inköpslista av leksaker till mig inklämd mellan

ett löst blad med en utförlig miljöstudieskiss av krogen Rosenbad och Mariedal som troligen gjordes för Eld i håg

Lansering och marknadsföring

DEDIKATIONER ingick som en viktig del i försäljningsarbetet.

Dessa signerade exemplar är idag värdefulla:

1944. Stieg Trenter. Förstaupplaga. Dedikation Tradera

Ett vackert inbundet ex. med dedikation till en för oss okänd "Sagoberätterska & Filmförkunnare"

Dedikation till den mer kände porrförläggaren Curt Hson Auctionet

1946. Stieg Trenter. Förstaupplaga. Dedikation Robin Hood, filmkritiker vid Stockholms-Tidningen och vän till pappa Tradera

762852. STIEG TRENTER. Sjöjungfrun Dedicerad Auctionet

Ett exempel på pappas snabbtänkta och fyndiga dedikationshälsningar -

"Nils tillönskas en gastkramande julnatt av ambraögd maka & Stieg Trenter"

En mer neutral julhälsning (Auctionet) kommer förmodligen från de ex. som förlaget/bokhandlare lät pappa dedicera och som på slutet av pappas liv kom lådvis hem till oss på Högbergsgatan. Ett år var pappa trött och jag övade så att jag kunde skriva hans namnteckning, men då blev det bara namnet förstås.

Ja, än idag tycks de dedcerade exemplaren vara värdefulla:

STIEG TRENTER, Lek lilla Louise, signerad av författaren, första utgåva Stockholm 1950. Bukowskis

Pappa ställde regelbundet upp hos bokhandlarna inför julen och dessa signeringstillfällen annonserades i dagspressen

Till mig skriv pappa så här:

Eld i håg, 1949, det var en 4-åring som fick dedikationen!

Källa

auctionet

Källa

auctionet

En uppmärksammad markör var jakten på tryckta tusenden.

Här stod kampen mellan Stieg Trenter och Maria Lang och de två konkurrerande förlagen Bonniers och Norstedt.

Jag minns denna kapplöpning mycket väl och ju närmare julaftonen kom dessto mer laddad blev spänningen; det var ju inte bara att det blev en hög siffra, den måste framförallt vara högre än Maria Langs!

Jag har gått tillbaka i SvD:s historiska arkiv till den här tiden och upplever ånyo nervositeten, men kan inte finna belägg i annonseringen att Maria Lang någonsin slog pappa.

Förhållandet mellan dessa två deckargiganter var privat dock ganska gott. I SVTplays Dokumentär om författaren Maria Lang (som kan ses till 12 jun 2024 >> ) omtalas just denna "vänskapliga tävling om vem av dem som sålde mest före jul. Den som vann ligan fick bjuda den andra på en middag på Operakällaren. Det var kaviar och champange." [inslaget finns 25:45]

Maria Lang/ Dagmar Lange skriver ömsint och kärleksfullt om pappa i sina memoarer - se utdraget nedan sid 185- 191 ur Vem är du?: Dagmar Lange eller Maria Lang. Stockholm: Norstedt 1985. Detta pappas godmodiga sätt gav honom gav honom många vänner!

När jag tog studenten kom alltså skolans rektor, tillika min svensklärare, Dagmar Lange med på familjemiddagen på Operakällaren (själv avvek jag från middagssittningen ganska tidigt för att fira med studentkamraterna!)