Duchamp

Marcel Duchamp 


1900-talets duchamptråd spinner bara på, ty det råder en änd- och andlös Duchampfeber i svenskt konstliv

2006  Galerie Bel´Art med tjusig 8-sidig katalog   

2011  Konstakademien  

2011  Moderna Museet Malmö    

2012/13 Moderna Museet, "He was wrong" (sa Picasso när han fick höra att Duchamp dött) om utställningen  

     & LÄS artikeln Stockholm 2012-08-29 © Leif Mattsson i omkonst.se 

Jag har svårt att smälta det där med att idén i konstverket är det viktigaste; en öppen konst, som genom betraktaren/eftervärlden tolkar objektet och bidrar till den kreativa akten och därmed till betydelsen av konstverket.

Det är så självklart att jag är subjektet när jag tittar på konst, konsten är objektet och upphovsmannen är xxx. Men när konstnärer skapar så är konstnären subjekt och verket objekt och vi som tittar på det xxx. Men aldrig att verket är subjektet.


Men nu till något helt annat:

vad var det som lockade Marcel Duchamp i schackspelet?

Ty det är välkänt att Marcel Duchamp var passionerad schackspelare hela livet. 

1. Schackspelare, 1911
1. Schackspelare, 1911
i kubistisk stil
2. Duchamp Playing Chess with a Nude (Eve Babitz),
2. Duchamp Playing Chess with a Nude (Eve Babitz),
Duchamp Retrospective, Pasadena Art Museum, 1963. Foto: Julian Wasser
3. Schackspelet, 1910, Olja,114x146.5 cm, Philadelphia Museum of Art
3. Schackspelet, 1910, Olja,114x146.5 cm, Philadelphia Museum of Art
...detta schackparti mellan mina två bröder. Den målades under sommaren 1910 i Puteaux-trädgården där de bodde, tavlan presenterades på höstsalongen (Salon d’Automne)
4.Marcel Duchamp & Man Ray ­spelar schack i filmen ”Entr’acte” (1924).
4.Marcel Duchamp & Man Ray ­spelar schack i filmen ”Entr’acte” (1924).
Marcel Duchamp och Man Ray ­spelar schack i filmen ”Entr’acte” (1924). Foto: IBL
5. Duchamp sitter i trädet i bakgrunden
5. Duchamp sitter i trädet i bakgrunden
Connecticut, USA, 1956
Foto: Philippe Halsman
6. 1924, Schacktävling, Strassburg
6. 1924, Schacktävling, Strassburg
Det andra franska mästerskapet i schack i Strassburg med Duchamp nr 2 i bakre raden, och vinnaren Robert Crépeaux längst t.h. i främre raden

Bildspelet 1-6

1. Schackspelare, 1911, olja, 100.6 x 100.5 cm, Philadelphia Museum of Art

2. Duchamp Playing Chess with a Nude (Eve Babitz) Duchamp Retrospective, Pasadena Art Museum, 1963. Foto: Julian Wasser.

3. Schackspelet, 1910, olja, 114× 146.5 cm,Philadelphia Museum of Art..."detta schackparti mellan mina två bröder. Den målades under sommaren 1910 i Puteaux-trädgården där de bodde, tavlan presenterades på höstsalongen (Salon d’Automne)".

4. Marcel Duchamp och Man Ray ­spelar schack i filmen ”Entr’acte” (1924) på YouTube  fransk kortfilm regisserad av René Clair, Scenen med Duchamp och Man Ray kommer efter ca. 6 minuter, hela filmen 27 minuter.

5. Duchamp i trädet i bakgrunden, Connecticut, USA, 1956
Foto: Philippe Halsman  mer om detta

6. 1924, Schacktävling, Strassburg Det andra franska mästerskapet i schack i Strassburg med Duchamp nr 2 i bakre raden, och vinnaren Robert Crépeaux längst t.h. i främre raden.

Jag tar hjälp av PER ENFLO som kan det här med SCHACK. Texten nedan skriver han åt mig fredagen 29 november 2019:


Duchamp var hela sitt liv passionerat intresserad av schack. Han var också en schackspelare på hög nivå - medlem i det franska olympiska laget, tre gånger Paris-mästare i schack etc. Med tanke på hans mycket stora inflytande på postmodern konst är det intressant att ta del av hans tankar om schack och ta del av schackvärldens uppfattning av honom.

Duchamp: Alla schackspelare är konstnärer, men alla konstnärer är inte schackspelare. Schack har väl litet att göra med matematik. Jag har inte mycket talang för matematik, men jag har så mycket som behövs för schack.

Kommentar: För att kommentera detta kan man titta på hur schackspelet utvecklades till nya nivåer under 1800-talets senare hälft. Världens starkaste spelare under 1880-talet hette Tarrasch (läkare till yrket). Han bildade skola med sina nya teorier om hur goda ställningar skulle se ut, och hur de skulle utnyttjas för att leda till vinst. 1894 förlorade Tarrasch mot Emanuel Lasker, som förblev världsmästare till 1921. Lasker var en av de få framstående schackspelare, som gjorde en vetenskaplig insats inom matematik (algebra). Det finns många citat av honom. På frågan, Hur länge har ni hållit på med spelet? skall han ha svarat: Spelet? Schack är en konst, den högsta och finaste. De andra (konsterna) har hittills bara överskattats. Den odogmatiske Lasker bildade - i motsats till Tarrasch - inte någon skola. En av hans många talanger var psykologisk. När han hamnat i underläge kunde han ofta komplicera spelet med överraskande drag och på detta vis lura motståndaren att göra misstag. ”Schack är en strid” är ett annat Lasker-citat. 1921 förlorade Lasker världsmästartiteln till kubanen Capablanca, ”alla tiders schackvirtuos”. Laskers kommentar: Det finns många framstående schackspelare, men bara ett schackgeni: Capablanca.
1922 deltog Duchamp i en av Capablancas simultanschack-turneringar: Capablanca spelade samtidigt 21 olika partier mot olika motståndare (som alltså var och en fick 21 gånger så lång betänketid som Capablanca). Duchamp förlorade sitt parti.

Efter förlusten mot Capablanca satsade Duchamp hårt på att bli bättre i schack. Nya ideer hade kommit, ideer som bröt med Tarrasch’s ideer om vilka ställningar man skulle eftersträva. Det var Nimzowitsch, som menade att man skulle kontrollera schackbrädets centrum utifrån, det var Reti, som genom att ge vit-spelaren en lugnare öppning gav denne ökade möjligheter etc. Det ”hypermoderna” sättet att spela schack hade gjort sitt intåg, och hade till en början stora framgångar. Duchamp var med i denna utveckling, han spelade ofta ”Nimzo-Indiskt” och ”Aljechins försvar” och 1925 låg han vid turneringens början väl till för att bli fransk mästare. Genom en mindre lyckosam avslutning slutade han på sjätte plats.


Det officiella målet för en schackspelare är bara att vinna över en motståndare. Men är det så enkelt? I schackspelets historia har olika strategier, hur man ska spela, vuxit fram, olika spelstilar har utvecklats, det har skrivits böcker om olika spelöppningar etc.
Och ändå - om man bara kan räkna tillräckligt långt i förväg - så kan man i princip spela ”fulländat”, även om det kan finnas mer än ett sätt att spela fulländat. Och detta kan de moderna datorerna göra bättre än människor. 1997 vann för första gången datorprogrammet ”deep blue” över världsmästaren Kasparov. Och en ny princip, som bara har några år på nacken - att låta datorerna lära sig av sina misstag - har visat sig ännu effektivare. Så genom att låta en stor dator spela många miljoner schackpartier mot sig själv under loppet av några timmar, så blir datorn en bättre schackspelare även än förbättringar av ”deep blue”.
Hur ska man förhålla sig till denna utveckling? Ett förhållningssätt är att säga: schackspelet har blivit ointressant. Det som tagit hundratals år att utveckla av skarpsinniga människor, kan datorn göra mycket bättre genom att bara öva sig några timmar.
Ett annat förhållningssätt är att tänka så här: Låt oss acceptera alla de begränsingar som en människa har, när det gäller att göra komplicerade men i princip triviala uträkningar. Givet dessa begränsningar, hur långt går det att komma,  genom att utveckla intuition för vilka schackställningar som är bra, genom att lära känna sina motståndares svagheter och styrkor etc.

Det senare förhållningssättet är det, som vi upplever idag - med schackklubbar, schackturneringar etc.
Genom den geniale Paul Morphy utvecklades schackspelet till en ny nivå i mitten av 1800-talet. Det har frågats: Hur skulle Morphy ha klarat sig mot dagens schackspelare? Ett av svaren har varit motfrågan: Skulle Gustav II Adolfs fältherresnille räcka till för att erövra Europa idag?


Det är frestande att spekulera i vad som låg bakom Duchamp’s mycket olika känsla för å ena sidan konst, å andra sidan schack. I traditionell konst var han vid 1920-talets början redan ett erkänt namn, han var också en av de tidiga dadaisterna, som - redan i synen på meningen och syftet med konst - hade brutit upp från traditionella synsätt. I en intervju ger han intrycket att vara något uttråkad av att ägna sig åt traditionellt måleri. Varför? Kanske saknade han, till skillnad från ex. Picasso, förmågan att se, vilka oändliga nya möjligheter, som fanns att utveckla detta. I schack var det ju uppenbart att han hade mycket att lära, varje förlustparti var ju en påminnelse om detta.
Men om man saknar förmågan att utveckla den befintliga konsten vidare, vad ska man då hitta på? Ja, man kan ju alltid måla mustasch på Mona Lisa.

Vill man veta hur Marcel Duchamp spelade schack så  kan man följa 82 spelade partier, uppdelade på olika spelöppningar 

Marcel Duchamp, Number of games in database: 82 Years covered: 1922 to 1961

Marcel Duchamp on Chess -

INSPELNING på YouTube 


Segment from Marcel Duchamp: A Game of Chess in which he explains his passion for the game

Nedan en transkription från filmens engelska textremsan

 

- Den här tavlan avslöjar Er passion för schack

(i bild visas ”Schackspelare” en tavla i kubistisk stil från 1911,  ligger som nr 1. i BILDSPELET på den här sidan)

- Ja.

- Det gjorde att det blev offentligt. Vad betyder schack för Er? Det är en konstant i Ert liv.

- Det är en konstant, det är ett logiskt, eller om man fördrar det, en Cartesisk konstant.

- Men är inte den kärleken till schack också en kärlek till matematik på ett visst sätt?

- Naturligtvis har jag alltid varit intresserad av matematik men inte på något seriöst sett. Jag har ingen naturlig fallenhet för matematik, men det lilla som är involverat i schack har alltid intresserat mig och det behärskar jag ganska bra. Det är logik och mekanik snarare än matematik, mekaniskt i den bemärkelsen att pjäserna flyttas, samverkar, förgör varandra. De är i ständig rörelse och det är det som attraherar mig. Schackpjäser i passiv ställning har ingen visuell eller estetisk tjusning. Det är de möjliga utspelen från ett givet läge som gör det mer eller mindre vackert.

- Ser Ni något symboliskt i schack?

- Nej.

-Så det är rent tidsfördriv? Det relaterar inte till något annat?

- Nej, det verkar snarare som en drog. Droger är inte symboliska. Men beroendet kan vara det. Om man börjar spela schack som ung så fortsätter man när man blir gammal intill döden. Det är en passion som det inte är lätt.. här avbryter intervjuaren med repliken

- Man tar med det i graven.

-Ja, absolut. Och utan tvivel slösar man en massa tid på det. Det hände mig och det hjälpte mig troligen att göra det jag ville göra. Måla så lite som möjligt och inte upprepa mig i mina tavlor. Det fungerar bra. Schack fyller upp tiden när man inte målar.             >>> se filmen på YouTube 

Film om Duchamp

KAN SES TILL14 maj 2020  i SVT play

Marcel Duchamp  K special
Marcel Duchamps inflytande på den moderna konstvärlden kan inte överskattas. I den här filmen om den tidiga modernisten visas hur hans idéer förändrade det offentliga medvetandet och vår förståelse av estetik, konst och kultur. Inte minst genom att han förvandlade en pissoar till ett av väldens mest omtalade konstverk.

Duchamp Life and Chess en 50 minuters film med Marcel Duchamp i USA på YouTube



Marcel Duchamp intervjuv  on Art and Dada 30 minuter (1956).YouTube

Filmed amidst the Arensberg collection at the Philadelphia Museum of Art, where 35 works by Marcel Duchamp are gathered, this 1956 interview features the artist talking with James Johnson Sweeney, former director of the Guggenheim Museum



Flera filmer finns samlade på

UbuWeb
All avant-garde. All the time.

http://www.ubu.com/film/duchamp.html

John Cage, Marcel Duchamp och Teeny Duchamp den 5 mars 1968 i Ryerson Institute, Toronto.


Det blev Duchamps sista framträdande; han dog ett halvår senare.


På gravstenen står

«D’ailleurs, c'est toujours les autres qui meurent»

(förresten, det är alltid de andra som dör)


Foto: Shigeko Kubota, courtesy the John Cage Trust


50 Years Ago Today, Marcel Duchamp and John Cage Played Chess

en anonym privatperson "den arge konstvetaren"  bloggar om Moderna Museets utställning 2013 

här är fotona som nämns i blogginlägget -  Picassofoto från 1954, copyright  Newman Properties / Getty Images (2019) 

och här en fungerande länk till det konstverk som bloggaren verkligen önskat han kunnat få se 1942 när det begav sig, Sixteen Miles of String.

Vad tycker jag själv?

Picassos konst har jag stor glädje av, och njuter mycket av att det finns så mycket och det är så omfattande och omfamnade.

Duchamps konst?.....nja The Bride Stripped Bare by Her Bachelors, Even (The Large Glass) - DETALJ -  på  Philadelphia Museum of Art finns den största samlingen  och oberoende av museum,se wikipedialista




Étant donnés by Marcel Duchamp

at the Philadelphia Museum of Art

YouTube

en och en halv minuts visning 



En annan 49 sekunder lång

YouTubefilm



Ulf Lindes replika av Marcel Duchamps 1946–66 i skala 1:10.

Étant donnés: 1. La chute d’eau, 2. Le gaz d’éclairage 

(Given: 1. The Waterfall, 2. The Illuminating Gas), 1992.


Mellan 1946 och 1966, när Duchamp ansågs ha upphört med konst och endast tycktes intresserad av schack, skapade han i hemlighet Étant Donnés: 1. La Chute d'eau/2. Le Gaz d'éclairage, ett diorama som enligt Duchamps planer visades först efter hans död. Verket monterades permanent i anslutning till den stora samlingen av Duchamp-konst på Philadelphia Museum of Art och kan endast betraktas genom två kikhål i en gammal spansk trädörr, inmurad i museiväggen i ett speciellt rum. Den uppenbarade bilden består av en realistisk återgivning av en naken kvinna liggande på rygg på en bädd av kvistar, mot en bakgrund av ett solbelyst landskap med ett vattenfall och en blå molnbeströdd himmel. I handen håller kvinnan en gaslykta av gammal modell. Verket har ett uppenbart samband med Bruden avklädd av sina ungkarlar, till och med och är ett av de mest hemlighetsfulla och förbryllande konstverken från 1900-talet. Bilder av det fick inte spridas under 15 år. WikiWand

(vad är WikiWand, jo det är ett tillägg till Chrome webbläsare och gör Wikipedia mycket mer användarvänlig och grafiskt tilltalande, alltid får man lära sig något nytt när man surfar runt i jakt på information!)


Tillbaka till verket: jag har förgäves sökt analyser, hittar inga. Vad kan det bero på?


SvD understreckare om Étant donnés Magnus Hedlund  2018-01-13 PDF    så här är Étant donnés uppbyggt



Picassos personlighet? som den kommer mig till mötes i dokumentärer och vittnesbörder från hans samtida, knappast...

Duchamps utstrålning? Ja, verkligen charmerande och behaglig, utan åthäver men med stor integritet och allt annat än snorkig. Bilderna nedan från 1915 till 1968 med vännen Man Ray ger så trivsamma vibbar och jag älskar att titta på dem! Marcel Duchamp levde sin konst, ja, han var en makalös levnadskonstnär!



Nu släpper jag Duchamp efter att ha läst detta:

" [Ulf] Lindes Duchamp (det possessiva pronomenet måste här ges sin fulla tyngd) är ingen relativist, hans verk destabiliserar inte Konstens anspråk genom semiotiska, psykoanalytiska, institutionsteoretiska eller andra instrument. Tvärtom är han själva prototypen för Konstnären som med total kontroll genomför en idé i hela sitt verk – en auktoritet som han sedan kan överföra till sin(a) uttolkare, som var och en kan uppträda som den legitime arvtagaren. [mina kursiveringar och fetning]  se

https://kunstkritikk.no/duchamps-poetiska-geometri/

© www.enflo.one  - Sidan uppdaterad 30 november 2019