lena enflo
Renässansens perspektiv - Uppsala universitet ht 2022
Frågeställningar
I) varför var under man 1400-talet så fixerad vid sökandet efter en objektiv verklighet i avbildandet, vad var det som väckte denna längtan, och vad ledde den till?
II) finns det något "korrekt "perspektiv?
III) är allt bara en fråga om tolkning?
Kursens huvudinnehåll
från Albertis källtext - läs och försök förstå Albertis 1400-talstext för att sedan se hur den har tolkats och förståtts eller missförståtts under historiens gång
Diskussion
Vem var Leon Battista Alberti?
Till vem riktade sig Alberti med Om målarkonsten?
Hur är texten disponerad och hur åskådliggörs olika frågeställningar?
Hur konstruerar Alberti ett centralperspektiv?
Av vilka delar består målarkonsten enligt Alberti?
Vilka andra problemställningar än perspektivläran belyses i Om målarkonsten?
Vad har Om målarkonsten haft för betydelse för samtiden och eftervärlden?
15/9 Alberti
via Panofskys klassiska tolkning av renässansperspektivet
Diskussion
Hur är texten uppbyggd?
Vad är skillnaderna mellan antikens och renässansens perspektivteori och -praktik enligt Panofsky?
Vad är skillnaderna mellan renässansens perspektivkonventioner i Nordeuropa och Sydeuropa?
Vilka problem identifierar Panofsky i de olika epokernas respektive kulturområdenas perspektiv.
Vad menar Panofsky med "Symbolische Form"?
Hur är Panofskys text relaterad till den dåtida konst- och kulturhistorieskrivningen och hur kan den sägas vara en produkt av sin egen tid?
22/9 Panofsky
" / / Allt detta påminner om hur horisonten, innan uppfinningen av radion och fotografiet, agerade som en gränsdragning för vår kommunikation och för vår förståelse. Bortom horisonten fanns endast tystnad. Inuti däremot kunde saker visualiseras; horisonten blev på så vis ett viktigt verktyg för konstruktionen av de optiska paradigm som kom att definiera modernitet, bland annat det linjära perspektivet. Ett linjärt perspektiv baseras följaktligen på en abstraktion (som en horisontlinje till exempel) och motsvarar inte någon subjektiv uppfattning. I stället återger den ett matematiskt, utplattat, oändligt, homogent utrymme och skapar en illusion av verklighet – bildplanet uppfattas tredimensionellt och blir ett fönster ut i den “verkliga” världen. Konstruktionen av det linjära perspektiv, hävdade den tyska konsthistoriken Erwin Panofsky, förklarar synen hos en rigid och orörlig åskådare som en norm – och denna uppfattning antas i sig vara naturlig, vetenskaplig och objektiv / / "
Text: Oskar Söderman
Panofsky är en tidig konsthistorisk betraktelse och Damisch är en mer sentida konstvetenskaplig betraktelse
som inte är helt lättillgänglig, men som är viktig för att förstå perspektivhistorien och inte minst perspektivhistorieskrivningen.
till Damisch strukturalistiska dekonstruktion av perspektivet eller perspektivhistorien
6/10 Damisch
också lite utblickar mot andra kulturer än den västerländska
13/10 Andra perspektiv
centralperspektiv, atmosfäriskt perspektiv, värdeperspektiv, trompe-l'œil osv, kopplingen till psykologi är intressant och det kommer vi också att beröra en del under kursen, Gombrich, inte som litteratur, men Damisch referar nog till honom. Vi får väl se..(och icke-euklidisk geometri och topologi...)
och även jämförelser med dagens virtuella 3D-världar
20/10 Digitala perspektiv
3/11 Inlämningsuppgift >>
samtida med Alberti är Masaccio (1401-1428 med endast 26 levnadsår) Den heliga Treenigheten" (1427). Santa Maria Novella och
"Skattepenningen" (1426–1427) i Cappella Brancacci, Santa Maria del Carmine, Florens
Lorenzo Ghiberti, 1378 -1455 i Florens, skulptör, guldsmed, arkitekt och författare till böcker om florentinsk konst
Giotto,_Uccello,_Donatello,_Manetti>>,_Brunelleschi_
PERSPEKTIV
NE: perspektiv(medeltidslat.(ars) perspectiʹva’(läran om) optik’, avperspectiʹvus’genomseende’, av latinperspiʹcio’se igenom’, ’blicka in i’), uppfattningen av rumsliga förhållanden i synbilden.
1. bilder utan avsikt att skapa illusion
- särskilda medel för att ange föremålens lägen i rummet. I medeltida bildkonst – men även i modern konst – är det vanligt medspelkortsperspektiv, även kallat överlappningsperspektiv.
2. värdeperspektiv är inte en perspektivmetod utan ett symboliskt uttrycksmedel.
- gammalegyptiska konst - farao är störst och hans hovfolk avsevärt mindre medan soldater och bönder är mycket små, oberoende av avstånd
3. linjeperspektiv ( renässansperspektivet 1410 i Florens: Brunelleschi & Leon Battista Alberti)
ett rutnät som indelar marken i bildrummet parallellt med bildytan med linjer som tänks befinna sig på inbördes lika avstånd hela vägen från förgrunden och in till den bortersta punkt där linjen sammanfaller med horisonten. På bilden blir då avstånden mellan linjerna undan för undan allt kortare, på grund av den successiva förminskningen mot djupet. Från horisontpunkten (som också tänks motsvara ögats position i förhållande till det sedda, blickpunkten) är ett knippe linjer dragna fram mot bildytan, i första hand mot bildens hörn. De gör det möjligt att iaktta den successiva förminskningen i sidled. I tidiga renässansmålningar finns ofta ett golv av marmorkvadrater i förgrunden, lagda så att de sammanfaller med sådana regelbundna linjesekvenser, så att man i rutgolvet kan avläsa den perspektiviska förminskningen. Beroende på horisontpunktens läge på bilden talar man om grodperspektiv när allt är sett från nära markytan, kavaljersperspektiv när blickpunkten ligger över en stående betraktares, och fågelperspektiv där den är mycket hög. En blickpunkt mellan de två senare = militärperspektiv, ( barocken för bl.a. framställningar av fältslag)
4. färgperspektivet - avstånd och rumsförhållanden avspeglade sig i färgerna - 1500-talet
Nederländerna (dagsljus och belysning är viktigt för perspektivet, inte bara därför att det möjliggör illusorisk modellering utan också därför att ljuset skapar effekt av rum och rymd.
förgrunden har rika och ofta varma färger, mellanplanet kyligare och ofta tämligen mörka, samt bakgrunden blåaktiga toner i ljusa valörer.
5. luftperspektivet
formerna blir otydligare mot djupet under inflytande av atmosfärens dis och damm. klassiskt kinesiskt landskapsmåleri, som utan linjeperspektiv ändå använder sig av formernas förminskning mot djupet.
An online book by Michael Kubovy and Christopher Tyler >> The arrow in the eye: The Psychology of Perspective and Renaissance art
Alberti’s revolution in painting >>
Beginner’s guide: Italy in the 15th century >>
The Politics of Exile in Renaissance Italy by Christine Shaw
Centralperspektivet som konstrueras med en enda blickpunkt (horisontpunkt=hp) har från högrenässansen erbjudit bilder som ger en god illusion av rumsdjup. Men det låser samtidigt bilden till en symmetrisk scenliknande rumsverkan. För större bildelement som framställs snedställda utvecklades tidigt konstruktion med en blickpunkt (gränspunkt=gp) för varje sida som ses i någon förkortning, och ur detta uppstår både två- och trepunktsperspektiv.
Sakral Konst i Renässans och Nutid - En Betraktelse av Piero della Francescas "Kristi Dop"
Jensen, Christina >>