damisch


Damisch, HubertThe origin of perspective

1. pbk ed.: Cambridge, Mass.: MIT Press, 1995

https://mitpress.mit.edu/books/origin-perspective

(finns även som pdf på Monoskop, a wiki for arts and studies)




A Theory of /Cloud/
Toward a History of Painting
HUBERT DAMISCH

Detta är den första i en serie böcker där en av de mest inflytelserika samtida konstteoretiker reviderade inifrån de föreställningar som ligger till grund för konsthistorien. Författarens grundidé är att det linjära perspektivets rigoritet inte kan omfatta all visuell upplevelse och att det kan sägas generera en oppositionell faktor som den interagerar dialektiskt med: molnet.

På en bokstavlig nivå kan detta representeras av frånvaron av himlen, som i Brunelleschis legendariska första experiment med paneler som använder perspektiv. Eller så kan det vara de ångformade sträckorna som Correggio använder för att förmedla mellan betraktaren på jorden och den himmelska utsikten i hans fresker med kupoler i Parma. I den mån molnet är en semiotisk operator, som interagerar med den linjära ordningen av perspektiv, blir det också en dynamisk agent som underlättar skapandet av nya typer av bildrum. (Damisch sätter signaturmolnet mellan snedstreck för att indikera att han hanterar moln som tecken istället för realistiska element.)

Detta sätt att se på måleriets historia är särskilt fruktbart för renässansen och barocken, men det är också värdefullt för att se på tillfällen som 1800-talet. Damisch åberopar till exempel Ruskin och Turner, som både i teorin och i praktiken genomför en revidering av villkoren för molnets utseende som landskapsdrag. Även för nittonhundratalet har han upplysande saker att säga om hur hans läsning av moln gäller målarna Leger och Batthus. Kort sagt uppnår Damisch en lysande och systematisk demonstration av ett koncept för semiotisk interaktion som berör några av de mest avgörande dragen i den västerländska konsttraditionen.

Claude: A Problem in Perspective Author(s): HUBERT DAMISCH

Source: Studies in the History of Art , 1984, Vol. 14, Symposium Papers III: ClaudeLorrain 1600-1682: A Symposium (1984), pp. 29-44

Published by: National Gallery of Art
Stable URL: https://www.jstor.org/stable/42618029


GHIBERTI's JACOB AND ESAU

December 27, 2012 - Starting the new year early and decided to record my thoughts about Italian Renaissance art. Each post will be a comment on a different work of art:
FIRST WORK:LORENZO GHIBERTI'SJACOB and ESAU -3RD BRONZE PANEL, left door
FLORENCE BAPTISTERY - EAST DOOR FACING THE CATHEDRAL - 1425-52

https://e-arthistory5.blogspot.com/2012/12/ghibertis-jacob-and-esau.html



https://bjorkbloggen.com/2016/02/26/esau-som-salde-sin-forstfodsloratt-och-isaks-valsignelse-av-jakob-vad-hande-egentligen/





https://www.jw.org/sv/bibliotek/b%C3%B6cker/bibliska-ber%C3%A4ttelser/2/jakob-och-esau/


Och detta är berättelsen om Isaks, Abrahams sons, släkt. Abraham födde Isak;

20. och Isak var fyrtio år gammal, när han till hustru åt sig tog Rebecka, som var dotter till araméen Betuel från Paddan-Aram och syster till araméen Laban.


21. Och Isak bad till HERREN för sin hustru Rebecka, ty hon var ofruktsam; och HERREN bönhörde honom, så att hans hustru Rebecka blev havande.


22. Men barnen stötte varandra i hennes liv; då sade hon: »Om det skulle gå så, varför skulle jag då vara till?» Och hon gick bort för att fråga HERREN.


23. Och HERREN svarade henne: »Två folk finnas i ditt liv, två folkstammar skola ur ditt sköte söndras från varandra; den ena stammen skall vara den andra övermäktig, och den äldre skall tjäna den yngre.»


24. När sedan tiden var inne att hon skulle föda, se, då funnos tvillingar i hennes liv.


25. Den som först kom fram var rödlätt och över hela kroppen såsom en hårmantel; och de gåvo honom namnet Esau.


26. Därefter kom hans broder fram, och denne höll med sin hand i Esaus häl; och han fick namnet Jakob [1]. Men Isak var sextio år gammal, när de föddes.


27. Och barnen växte upp, och Esau blev en skicklig jägare, som höll sig ute på marken; Jakob åter blev en fromsint man, som bodde i tält.


28. Och Isak hade Esau kärast, ty han hade smak för villebråd; men Rebecka hade Jakob kärast.


29. En gång, då Jakob höll på att koka något till soppa, kom Esau hem från marken, uppgiven av hunger.


30. Och Esau sade till Jakob: »Låt mig få till livs av det röda, det röda du har där; ty jag är uppgiven av hunger.» Därav fick han namnet  Edom [2].


31. Men Jakob sade: »Sälj då nu åt mig din förstfödslorätt.»


32. Esau svarade: »Jag är ju döden nära; vartill gagnar mig då min förstfödslorätt?»


33. Jakob sade: »Så giv mig nu din ed därpå.» Och han gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob.


34. Men Jakob gav Esau bröd och linssoppa; och han åt och drack och stod sedan upp och gick sin väg. Så ringa aktade Esau sin förstfödslorätt.


[1] D. ä. den som håller i hälen; kan ock betyda: den som bedrager.

[2] D. ä. röd.

http://runeberg.org/bibeln/01_27.html



Jakob och Esau
Två bröder och en förstfödslorätt


Isak och Rebecka fick tvillingpojkar: Jakob och Esau. Esau var en duktig jägare. Jakob levde ett enkelt liv och följde Herren.

1 Moseboken 25:20–28


Esau föddes först. Den som föddes först brukade få förstfödslorättsvälsignelsen av sin far. Förstfödslorätten betydde att han skulle leda familjen och få mer land och djur till att ta hand om sin familj. Men Esau brydde sig mer om sig själv än sin familj och han lydde varken sina föräldrar eller Herren.

1 Moseboken 25:25, 32; 26:34–35


En dag kom Esau hem efter att ha jagat. Han var väldigt hungrig och bad att Jakob skulle ge honom mat. Herren ville att Jakob skulle få förstfödslorättsvälsignelsen eftersom Esau inte var värdig den. Jakob bad Esau byta förstfödslorätten mot lite mat. Esau gick med på det och gav förstfödslorätten till Jakob.

1 Moseboken 25:23, 29–34; Hebreerbrevet 11:20


Rebecka och Isak ville sina barns bästa. De var ledsna över att Esau fortsatte göra vad han själv ville och inte vad Herren ville.

1 Moseboken 26:34–35


Isak blev gammal och blind. Innan han dog bad han Esau att jaga och laga till ett djur som han skulle tycka var gott att äta.

1 Moseboken 27:1–4


Rebecka visste att det var dags för Isak att ge förstfödslorättsvälsignelsen.

1 Moseboken 27:5


Rebecka bad Jakob hämta två djur så att hon kunde laga mat innan Esau kom tillbaka. Sedan skulle Jakob få välsignelsen.

1 Moseboken 27:6–17


Jakob klädde ut sig till Esau och tog in maten till sin pappa. Isak gav Jakob förstfödslorättsvälsignelsen. När Esau kom tillbaka blev han väldigt arg på Jakob. Men förstfödslorätten hade gått till Jakob eftersom han hade hållit Herrens bud och Esau inte hade gjort det.

1 Moseboken 27:18–29

https://www.churchofjesuschrist.org/study/manual/old-testament-stories-2022/jacob-and-esau?lang=swe