Panofsky
Konsthistorikern Erwin Panofsky (1892-1968) studerade i Berlin, München och Freiburg där han disputerade 1914. Perspective als symbolische Form är ett tidigt verk och utkom första gången 1924/25. Det är präglat av formalister som Heinrich Wölfflin och Alois Riegl, men pekar samtidigt mot en ny syn på konsthistorien. I Studies in Iconology(1939) utarbetade Panofsky sedan den ikonologiska analysmetoden (se nedan), vilken på senare tid har jämförts med Roland Barthes bildsemiotik. Till Panofskys senare publikationer märks Early Netherlandish Painting(1953) och Renaissance and Renascences in Western Art(1960).
P. var först professor i Hamburg och knuten till Warburginstitutet, emigrerade till USA 1933 och var från 1935 verksam vid Princeton-universitetet. Fast förankrad i europeisk lärdomstradition och med ingående kunskaper i de klassiska språken utvecklade P. den s.k. ikonologiska metoden, där bildens innehåll och innebörd (meaning) tolkas i sitt idéhistoriska sammanhang och där sinnrika betydelser utvinns ur detaljer i framställningen (disguised symbolism). Metoden har lockat talrika efterföljare i Europa och USA, men också beskyllts för inslag av rationalism alternativt ockultism. P. betraktas som en av västvärldens mest betydande konsthistoriker under 1900-talet och har publicerat många inflytelserika arbeten, t.ex. Idea (1924), Hercules am Scheidewege (1930), Studies in Iconology (1939), Early Netherlandish Painting (1953), Meaning in the Visual Arts (1955) och Renaissance and Renascences in Western Art (1960)
Nationalencyklopedin,Erwin Panofsky. http://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erwin-panofsky(hämtad 2022-09-16)
Nätbaserat material
Biografi och bibliografi
https://www.deutsche-biographie.de/sfz74473.html(Länkar till en extern sida.)
Panofskys ikonologi
https://digitalvisualcultures401599.wordpress.com/panofsky/(Länkar till en extern sida.)
Diskussion
Hur är texten uppbyggd?
Vad är skillnaderna mellan antikens och renässansens perspektivteori och -praktik enligt Panofsky?
Vad är skillnaderna mellan renässansens perspektivkonventioner i Nordeuropa och Sydeuropa?
Vilka problem identifierar Panofsky i de olika epokernas respektive kulturområdenas perspektiv.
Vad menar Panofsky med "Symbolische Form"?
Hur är Panofskys text relaterad till den dåtida konst- och kulturhistorieskrivningen och hur kan den sägas vara en produkt av sin egen tid?
NE
Panofsky [panɔʹfski], Erwin, 1892–1968, tysk-amerikansk konsthistoriker.P. var först professor i Hamburg och knuten till Warburginstitutet, emigrerade till USA 1933 och var från 1935 verksam vid Princeton-universitetet. Fast förankrad i europeisk lärdomstradition och med ingående kunskaper i de klassiska språken utvecklade P. den s.k. ikonologiska metoden, där bildens innehåll och innebörd (meaning) tolkas i sitt idéhistoriska sammanhang och där sinnrika betydelser utvinns ur detaljer i framställningen (disguised symbolism). Metoden har lockat talrika efterföljare i Europa och USA, men också beskyllts för inslag av rationalism
[filosofisk riktning som i motsats till empirismhävdar att det är möjligt att uppnå kunskap om verkligheten endast genom att använda förnuftet.Rationalister antar ofta att det finns medfödda idéer som är nödvändiga för att man skall kunna tolka erfarenheten. Platons idélära är en tidig rationalistisk teori. Andra klassiska förespråkare är Descartes, Spinoza och Leibniz, vilka anser att man ur ett litet antal självklara grundsatser kan härleda all verklig kunskap. Även Kants lära att det finns syntetisk apriorikunskap är en form av rationalism.]
alternativt ockultism.
[samlingsbegrepp för olika idéer om att det bortom verkligheten finns andliga krafter som människan kan komma i kontakt med och använda sig av.Till ockultism brukar man räkna bl.a. astrologi, alkemi, hermetism, rosenkreutzeri, teosofi och antroposofi, spiritism, olika former av magi och spådomskonst och i vid bemärkelse nyreligiositet och new age. Begreppet ockultism är innehållsmässigt ytterst diffust, men har en stark värdeladdning, i kristna kretsar i huvudsak negativ.
I västerlandet (inklusive Ryssland) har ockultismen blommat upp under vissa perioder som annars kännetecknats av vetenskapstro och rationalism. Under renässansen, upplysningstiden och det utgående 1800-talet fanns starka ockulta strömningar, ofta knutna till hemliga ordenssällskap. Inom de ockultistiska grupperna sysslade man med ”förbjuden kunskap”, teorier och praktiker som rensats ut av samhället eller kyrkan. Också under 1900-talet har det funnits inflytelserika ockulta riktningar, särskilt inom konst och litteratur men också inom politiken. Nazismen hade vissa ockulta inslag. Även viss ungdomskultur har drag av ockultism.
Många kända diktare (i Sverige bl.a. Stagnelius, Strindberg, Fröding och Selma Lagerlöf) har inspirerats av ockulta åskådningar.]
P. betraktas som en av västvärldens mest betydande konsthistoriker under 1900-talet och har publicerat många inflytelserika arbeten, t.ex. Idea (1924), Hercules am Scheidewege (1930), Studies in Iconology (1939), Early Netherlandish Painting (1953), Meaning in the Visual Arts (1955) och Renaissance and Renascences in Western Art (1960).
http://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erwin-panofsky (hämtad 2022-09-02)