lena enflo
ARKITEKTURHISTORIA
Arkitekturhistoria
DELKURS 2
hög-, sen-, post- och nymodernism
Läsanvisningar för arkitekturen i vår tid, efter ca 1950
Colquhoun, Modern architecture, och Sutton, Western Architecture
det som rör 1900-talets andra hälft och 2000-talet
Konst och visuell kultur i Sverige, 1810–2000,
de delar som rör arkitekturen under 1900-talets andra hälft
Dessa korta texter utgör komplement till litteraturen ovan:
Kristoffer Arvidsson: ”Arkitektur för eller som konst” ur Skiascope 7 pdf Ladda ner Skiascope 7 pdf, (utg. Göteborgs konstmuseum 2015) s. 112-183 (man får söka upp sidorna själv i PDF:en).
Eva Björklund: ”Allrum eller salong” ur Arkitekturmuseets årsbok 2000 s. 76-101 (PDF) Ladda ner Arkitekturmuseets årsbok 2000 s. 76-101 (PDF).
Claes Caldenby: "Halva kungariket. Om den svenska arkitekturens historiografi" (ur Nordisk arkitekturforskning 2004:3, 14 s.), länk: pdf Caldenby ladda ner
Frivillig läsning:
Danmark (på norska!): Ola Storsletten och Ketil Kilan, artikeln "Arkitektur i Danmark" i Store norske leksikon (utg. av norska universiteten m.fl., 2009–2020), länk: https://snl.no/Arkitektur_i_Danmark (Länkar till en externa sida.)
Norge: Odd Brochmann m.fl., artikeln "Arkitektur i Norge" i Store norske leksikon (utg. av norska universiteten m.fl., 2009–2019), länk: https://snl.no/arkitektur_i_Norge (Länkar till en externa sida.)
Finland: Vilhelm Helander, artikeln "Arkitektur" i Uppslagsverket Finland (utg. Svenska folkskolans vänner, Helsingfors, 2012, 2016), länk: https://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-Arkitektur (Länkar till en externa sida.)
Arkitektur i världen och i Sverige 1950–nu del 1
Arkitektur i världen och i Sverige från 1950-nu del 2,
Arkitektur i världen och i Sverige från 1950-nu del 1, [film ]
Arkitektur i världen och i Sverige från 1950-nu del 2, [film]
påbörjat ✔ - KLART ✔✔
Nyklassicism och historism ... 1750 - 1900 Karin Wahlberg Liljeström
Nyklassicismen och arkitekturen ca 1750-1850 (KWL)
Nyklassicismen och arkitekturen ca 1750-1850-1.pptx
Ladda ner Nyklassicismen och arkitekturen ca 1750-1850-1.pptx
Historismen och arkitekturen under 1800-talets andra hälft (KWL)
Svensk arkitektur under 1800-talet (KWL)
Svensk arkitektur under 1800-talet.pptx
Ladda ner Svensk arkitektur under 1800-talet.pptx
Instruktioner till fördjupningsuppgift 2 lämnas ut - påbörjad ✔
Jugend och ungmodernism
Jakob Lindblad (+ inspelningar av Henrik Widmark och Olle Wilson)
Vecka 48
Zoom kl 10.15-12.00: Art Noveau, Arts & Crafts och ungmodernismen. Arkitekturen runt 1900 (JL)
Zoom kl 13.45-15.30 (obs tiden!): Svensk arkitektur under 1900-talets första hälft (JL)
Se på egen hand, förinspelat: Att skapa ordning: Den moderna staden 1850-1950 (HW)
+ Trä - det äldsta och yngsta byggnadsmaterialet (OW)
Hög-, sen-, post- och nymodernism -Emilie Karlsmo
Vecka 50, må 13/12 (grupp 3: samma vecka) - Läsanvisningar
Zoom kl 10.15-12.00: Arkitekturen efter 1950 i världen och Sverige del 1
Zoom kl 13.15-15.00: Arkitekturen efter 1950 i Sverige och världen del 2
ti 14/12 - Läsanvisningar
Zoom kl 9.15-11.00 (obs tiden): Arkitekturanalys Emilie Karlsmo (EK),
Sal E44 och Zoom kl. 11.15-12.45: Delkurs- och kurssammanfattning - Jakob Lindblad
På egen hand: Quiz om renässansens och den moderna tidens arkitektur
Frågor till hemskrivning 2 släpps
___________________________________
2022, Vecka 2
Hemskrivning delkurs 2 och inlämning fördjupningsuppgift 2
Zoom: Kortfattad redovisning av fördjupningsuppgift, grupp 2 (och de som önskar ur grupp 1 och 3)
Arkitekturanalys-14dec2021-3.pdf
Saltarvet - Byggnadsvård, Bygghantverk och Bebyggelsehistoria >>
Svensk byggnadskonst 1530-1760 1904 Gustaf Upmark
KAROLINSK HERRGARDKULTUR I SUNNANSJÖ >>
Stormaktstiden hade under 1600-talet skapat en ståndsmåssig miljö
för Sveriges storgodsägare. Men herrgårdarna i Sverige levde i
början av 1?00-ta1et i stormaktstideris skugga. Med Karl xII gick
den världsliga makten förlorad och det ledde även ti11 att många
förlorade sin ekonomiska maktställning. Sverige var 'rmått på stora gods" och utan stora pengar för nya byggen i början av 1700-talet-
Efter sveriges stormaktstid på 1600-talet förmår sverige under åren 1730-1t60 att skapa en klassiskt inspirerad högkultur inom arkitektur, inredning och möbelformgivning. En av de tongivande år Nikodemus Tessin, som inspireras av franska och italienska arkitekter och formgivare, inte minst av Andrea Palladio och de antika romerska idealen.
ARKITEKTUR OCH INREDNING
Sunnansjö Herrgårds mangårdsbyggnad är uppförd under pe|i':derr 1765-17g5. Detta kan vi 1äsa ut av arkitekturen och inredningen-
med en symmetrisk sexåe1ad planlösning från 1750-ta1et. Byggmästaren
Sunnansjö Herrgård är en mycket stilren.karolinsk_herrgård
använde således en beprövad arkitektur til1'mangårdsbyggnaden- Säteritaket ned sina åubbla fal1 och gavlarnas takkupa förstärker d.et karolinska intrycket. Dessa karakteristiska och den vitmålade
ger Sunnansjö Herrgård ti11 ån mycket god representant för den svenska herrgårdsstilen.
fasadpanelen, över äet liggande tinret,
Den stil som blåv kånd i vär1den under 1700-talets andra hälft- och nu drygt tvåhundra år.senare har fått en renässans.
PARADVANING OCH BOSTADSVÄNING
Herrgården har en liten förstuga och en stor sal kring vilken de fyra runmen ligger symmetriskt, 1 två "sviter", efter italiensk förebild. Dettå ger en dubbel funktion som paradvåning och bo- stadsvåning rned åubb1a rumssviter. Den stora salen, "Salon å 1' italienne", är en av rokokons ideal. Den var ett "piece d'honneur" för en ståndsmässig innehavare som ville vara i centrum. På ömse sidor om salen Uyggdes huset med en sängkamnare och ett kabinett
på ena sidan och en sängkammare och förmak på andra sidan.
Den stcra salen har brunmålat trägolv. Golvpanelen är låg och har en enkel profil som var tidsenlig i mitten av 1700-talet. När herrgården nyggdes hade runmen trätak och under dessa år de nuvaiande pappinnertaken spända. I taket finns märken av den ursprungliga öpPna sPisen.
Den övre våningen hade en mycket underordnad funktion och en lägre takhöjd. Från fOrjan var det bara vindsutr]rynme, som sedan i omgångar har inretts til1 tre sovrum och en hall samt flera stora vindsutrynmen.
Herrgården har många, relativt höga, fönster som ursprungligen hade många små glairutor. Symmetrin, säteritaket, takkupan på varje långsida, den vita fasaden och de många fönstrena i brunt ger den kärolinska herrgården både harmoni och en livfull rytm-
Palladiadismen >>
Slottet som reste sig ur havet och kläddes i eternit SR 9:55 min >>
Ska nya byggnader vara samtida eller igenkännliga från äldre tiders bebyggelse? Författaren och journalisten Lars Anders Johansson vill uppmärksamma oss på den mångfald som traditionen erbjuder.
Byggandet kring det förra sekelskiftet präglades av en hämningslös entusiasm inför arkitekturhistorien. Stilar ur det förflutna blandades hej vilt, men skapade tillsammans en helhet som vunnit uppskattning av eftervärlden. Till Sveriges och Stockholms lycka sammanföll denna eklektiska tidsålder med Stockholms mest expansiva fas.
Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem.
Mellan åren 1880 och 1890 bebyggdes 2000 tomter i Stockholms innerstad. Nästan hela den nuvarande stenstaden tillkom under detta decennium. I dag tycks de flesta vara överens om att resultatet blev lyckat. De lägenheter som uppfördes under denna period är de mest attraktiva i dag.
Stenstadens popularitet är resultatet av god stadsplanering i kombination med god arkitektur. Denna typ av stadsbyggande skulle dominera fram till slutet av tjugotalet, då det utmanades av, och sedermera konkurrerades ut av, ett annat sätt att planera och bygga: funktionalismen. Skillnaden mellan den traditionella arkitekturen, eller arkitektur i klassisk tradition som den också kallas, och funktionalismen, är mer än en fråga om stil. Det var två helt skilda ideologiska paradigm som ställdes mot varandra.
Arkitekturhistorien fram till funktionalismens genombrott är en historia av ständiga experiment. Lyckade grepp kopierades, misslyckade grepp förkastades. Därför är den traditionella arkitekturen paradoxalt nog ofta mer funktionell än den funktionalistiska, eftersom de senare förkastade den nedärvda kunskapen från föregångarna.
Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem. Det gällde inte bara den specifika platsens historia, utan arkitekturhistorien i största allmänhet. Det finns en lekfullhet i stilvalen kring förra sekelskiftet som gav oväntade resultat. På Strandvägen i Stockholm samsas en rad historiska stilar i vad som likväl bildar en sammanhängande helhet. Ett talande exempel är Bünsowska huset, till vars utformning arkitekten Isak Gustaf Clason inspirerades av de renässansslott som han sett på resa i Loiredalen.
Arkitekturen i klassisk tradition skiljer sig också från den modernistiska i synen på skönhet. De traditionella arkitekterna ville bygga vackert, och lutade sig därvid på den samlade erfarenheten ur arkitekturhistorien.
Trots att skönhet är ett ämne som debatterats sedan antiken är det inte ovanligt att den samlade kunskapen på området avfärdas med relativiserande slagord som att “skönheten ligger i betraktarens öga”. Därför tenderar försvarare av klassisk arkitektur lämna de teoretiska resonemangen därhän och istället hänvisa till opinionsmätningar och attitydundersökningar som visar att människor alltjämt föredrar traditionell arkitektur.
Men skönhet är inte en helt och hållet subjektiv fråga. Redan Pythagoras kunde till exempel på 500-talet före Kristus konstatera det gyllene snittets betydelse för vår upplevelse av harmoni. Den traditionella arkitekturen är en flera tusen år gammal experimentverkstad där denna typ av insikter empiriskt prövats. Opinionsmätningar bekräftar empirin.
Modernisternas motstånd mot historiserande arkitektur springer ur Sigfried Giedions idé om ”stadens årsringar”, att varje byggnad måste spegla sin tillkomsttid. De flesta skulle nog säga att de historiskt inspirerade byggnaderna på Strandvägen speglar sin tid i lika hög grad som de brutalistiska byggnaderna runt Brunkebergs torg.
Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert.
Att verka i en tradition är inte att vilja vrida klockan tillbaka eller att vilja förvandla staden till ett museum. En tradition är en organisk process av ständigt framåtskridande. Den som kontrasterar det sena 1800-talets mångfald inom arkitekturen mot efterkrigstidens bedövande likriktning blir varse hur begränsad den blir som vill bryta med traditionen och klippa banden till historien.
Sverige kring förra sekelskiftet var ett mycket fattigare land än Sverige idag. Att bygga hus var både dyrare och mer komplicerat. Ändå lades så mycket mer vikt vid byggnaders utformning och estetik än idag. Det sena 1800-talets industrilokaler, som Kvarnen Tre Kronor eller Münchenbryggeriet är idag uppskattade märkesbyggnader. Ingen möda sparades när nya byggnader skulle utformas. Inte ens om de låg på ett avlägset skär i Ålands hav.
Historien tog inte slut, vare sig med modernismen eller det kalla kriget. Människors upplevelse och behov av skönhet försvann inte med industrialiseringen. Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert.
I dag befinner vi oss på ungefär lika långt avstånd från den historiserande sekelskiftesarkitekturen som från funktionalismens genombrott. Vi kan välja om vi vill vara en civilisation som reser riddarborgar ur havet, eller en som klär dem i eternit.
Lars Anders Johansson
mer OBS! Arkitektur och stadsbyggnad >>
Ett typiskt projekt idag innebär en storskalig kontorsbyggnad med enorma uppglasade partier och raffinerade tekniska detaljer som fångar ögat (och kameralinserna). Den modernistiska formalismen kan fortfarande avläsas men mindre rätvinkliga och mer platsspecifika lösningar gör slutresultatet mer kommunikativt. Murphy/Jahns mest kända projekt är Sony Center i Berlin.
Läs och skissa byggnader och staden >>
Europeiska bild- och byggnadskulturer 1750-1900, hemtenta >>
Edinburgh Workshop, arkitekturhistorisk vinkling >>
utforma en konstvetenskaplig turistguide för Edinburgh i en resetidning fast med mer arkitekturhistorisk vinkling.2-3 sevärdheter korta och informativa bildtexter, teman som berör historiebruk, turism och berättelser kring staden.
Gjutjärn, smidesjärn och gjutjärnarkitektur >>
the Arts in Victorian Britain >>
ArkDes samlingar på DigitaltMuseum - ritningar, fotografier, dokument och modeller.
Samlingarna ger information om svensk arkitektur i första hand från tiden 1900 och framåt.
https://digitaltmuseum.se/owners/S-ARK
”Arkitekter verksamma i Sverige” innehåller information om arkitekter och deras verksamhet. Materialet är hämtat från Arkitektregistret som sammanställdes av Arkitekturmuseet under 1990-talet. Grunden för detta arbete var de register som byggdes upp av dåvarande professorn i arkitekturens teori och historia vid Chalmers, arkitekten Björn Linn (1933-2011), och arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn (f. 1961). Materialet har sedan kompletterats…
https://kulturnav.org/2b7670e1-b44e-4064-817d-27834b03067c
Europeana
En europeisk databas med böcker, fotografier, film och skulpturer från flera europeiska gallerier, bibliotek, arkiv och museum.
https://www.europeana.eu/sv/search?query=Arkitektur-%20och%20designcentrum
Arkitekter och arkitektkontor i ArkDes samlingar
Alfabetiskt register över arkitekter och andra upphovsmän som finns företrädda i ArkDes samlingar i forma av ritningar, fotografier, skriftliga dokument och modeller. https://arkdes.se/arkitekter-och-arkitektkontor-i-arkdes-samlingar/
Arkitekturportalen från Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Arkitektur
några TV program
Byggnaderna som förändrade staden
När man skildrar byggnadsarkitektur utgår man ofta från väldigt speciella och unika byggnadsverk. Här porträtteras istället de byggnader som vi rör oss i till vardags: de som vi bor och arbetar i, de vi besöker när vi blir sjuka och de vi samlas i när vi ska roa oss. Här möter du till exempel sjukhus, radhus, kontor och köpcentrum.
https://urplay.se/serie/213021-byggnaderna-som-forandrade-staden
Hayden, H. (ed.) 2019. Kontextualisering. Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap: 2. Stockholm: Stockholm University Press. DOI: https://doi.org/10.16993/baw License: CC-BY 4.0
Dr. Rachel Boyd, "Andrea della Robbia’s bambini at the Ospedale degli Innocenti, Florence," in Smarthistory, March 29, 2021, accessed September 21, 2021, https://smarthistory.org/andrea-della-robbia-bambini-ospedale-degli-innocenti/.
Konstvetenskap A - Föreläsning, Roussina Roussinova, Introduktion till moment 2 samt renässansens arkitektur, 2020-11-02
00:42:00 om HITTEBARNSHUSET
https://uppsala.instructure.com/courses/22763/files/1226793/download?download_frd=1
PDF med bilder till samma föreläsning
https://uppsala.instructure.com/courses/22763/files/1226771/download?wrap=1
VÄRN
Docomomo International is a non-profit organization dedicated to documentation and conservation of buildings, sites and neighborhoods of the Modern Movement. >>
The International Union of Architects (UIA) was founded in Lausanne, Switzerland on June 28th 1948 to unite the architects of the world through a federation of their national organizations. From the 27 delegations present at the founding assembly, the UIA has grown to encompass the key professional organisations and architects in 115 countries and territories worldwide. >>
ICOMOS is a non-governmental international organisation dedicated to the conservation of the world's monuments and sites. >>
Rävjägaren
Gustav Bergström bor på Gärdet och älskar originalfönster, tar strid mot Stockholms förfulning; i ett decennium har Gustav Bergström skrivit om arkitektur, inredning, byggnadsvård och Stockholmshistoria >>
Fördjupningsuppgiftnr 1 i kursen Arkitekturhistoriska speglingar i tid och rum (ur Jakob Lindblads instruktioner på Canvas)
Välj en byggnad,
HITTEBSARNSHUSET Ospedale degli Innocenti
en som är från den tid som delkurs 1 omfattar - det vill säga en byggnad som tillkommit från antiken till 1700-talet-gärna någon du har mött underkursen, men någon annan byggnad går också bra.
Är det en stor och sammansatt byggnad kan du välja ut en eller några delar av den.
FASADEN
Ange vad byggnaden heter eller brukar kallas och vilken ort den finns på. Återgekort om tillkomst tidoch ev. viktiga förändringar, samt om det finns uppgifter om t.ex. arkitekt eller byggherre. (Skriv gärna en not,inom parentes eller som fotnot,om varifrån uppgiften kommer.)
Välj alltså ett hus och ange vilket det är.
Presentera kort byggnadens huvudform, dvs.(i den mån det går) material, våningar, placering, planens huvuddisposition.
Detta påverkas såklart utifrån vad du får framför uppgifter.Håll dock bakgrundskällorna på en lagom nivå.Sök inte reda på all litteratur du kan finna. Du skall inte visa upp ett utförligt referat utan främst göra en egen analys utifrån din egen kunskap.Men försök även om du kanske bara har någon enstaka bild att utgå ifrån. Ett tips är att inte vara för detaljerad utan att börja relativt översiktligt, annars blir beskrivningen för tungrodd att skriva. Tänk på att gå från stort till smått, från exteriör till interiör.(Se mer om beskrivning längre ner.)
Illustrera med foton, om det går.
–Här skall du alltså försöka karakterisera, ge en någorlunda rättvisande bild av vad det är för slags hus.Du behöver inte säga allt som går att se, utan bara så mycket att det går att få en uppfattning om vad det är för hus.
Så det viktigaste: Gör en analysav byggnadens form med hjälp av arkitekturhistoriska referenser.
Här är det meningen att du skall vara rätt utförlig och hellre vara lite kreativ och vidtänkt i dina associationer. Tanken är att du skall anknyta och försöka förklara din byggnad genom att associera den till olika arkitekturhistoriska stilar och exempel. Dettaangreppssättutgår ifrån att alla byggnaders arkitektur på något sätt är ett resultat av vad som byggts tidigare.Hur ska detta gå till? Välj ut några verk från andra tider, förslagsvis tre till fyra stycken, och jämför ditt exempel mot dem på ett fruktbart sätt. Verken får gärna vara från kurslitteraturen, men kan också vara från nätet, från din dagliga omgivning, från grannskapet till ditt valda hus.(Ha gärna med dem på bild.)Vilka likheter finns och vilka skillnader? Sätt sedan ditt hus i relation till litteraturen du läst. Kan litteraturen ge uppslag till utsagor kring ditt valda hus, eller handlar de om helt olika saker? Kommentera! Briljera med de kunskaper du lärt dig av litteraturen!–Jämför alltså ditt valda hus med andra och med kurslitteraturen.
Varför denna uppgift?
Tanken är att du skall visa en färdighet i att kunna analysera en byggnad utifrån arkitekturhistoriska perspektiv, det vill säga kunna sätta in den i ett sammanhang där det utgör en länk i ett arkitekturhistoriskt äventyr. Arkitekturhistoria är, liksom all historia, något som kan läsas ut, tolkas och beskrivas på olika sätt. Det kan vara som att berätta om något man har upplevt. Gör det trovärdigt, det ska hänga ihop och som kännas rimlig.
Kursen har givit ett underlag för kunskaper om skeden i arkitekturens historia samt olika exempel på att sätta in byggnaders utformning i en arkitektonisk ”kommunikation” utifrån förebilder och utvecklingstendenser.
Hur kommunicerar din byggnad med, t.ex. genom att ta upp motiv och formtraditioner eller att använda sig av uttryck som förekom i arkitekturen och som användes även i en senare tid.En viktig sak med uppgiften är också att öva upp och visa din förmåga att se och sätta ord på saker, såväl formdetaljer eller material som t.ex. den förmodade mentaliteten eller sociala ambitionen hos personerna bakom det.
Sammanfatta kort vilket material som dominerar (trä, murverk, fasader i plåt på en stomme av annat material, betongelement, tältduk på bärande stolpar av aluminium –ibland kanske man får nöja sig med att ange fasadmaterialet: puts på okänd underkonstruktion). Beskrivningar ser olika ut beroende på byggnad och på vad man är ute efter. Ofta kan det vara bra att fundera kring vilken målgrupp, vilket syfte man har eller vilka frågor man vill att ens beskrivning skall besvara. Här gäller det att förmedla en kort allmänt hållen orientering om vad det är för en typ av byggnad för en allmänt intresserad person med ungefär samma kunskaper om byggnader som du. Det är inte främst för en teknisk beskrivning för en byggfirma som skall bygga om, inte för en byggnadsarkeolog som söker medeltida murverk, inte för en fastighetsspekulant som vill kunna beräkna kommande underhållskostnader som du skriver. Kanske inte denna gång i alla fall. Ofta är det bra att tänka ut en målgrupp eller kanske konkret person som man skriver för. Här är det kanske en person eller grupp som inte kan så mycket om din byggnad, men däremot känner igen sig om vi talar om Palladio, om 1900-talets arkitektur, om det Sutton tar upp och om det som just du tillägnat dig av kurslitteraturen och föreläsningarna.
Ange hur många våningar (på ett ungefär) och karakterisera planformen om det går (t.ex. ett samlat rum–rektangulärt, runt, oregelbundet –eller kanske sammansatt av flera mindre rum som i ett bostadshus –är de t.ex. symmetriskt eller asymmetriskt organiserade).
Ange några uppgifter som kan ge en datering, ev. namn på arkitekt, tillkomst-eller förändringshistoria.
Ange vad den har för funktion, eller har haft ifall den har bytt funktion.
Redogör för dessa uppgifter utifrån vad som går att få fram utan alltför stora efterforskningar. Men –viktigt –presentationen skall inte bli för lång.
Råd kring arkitekturhistoriska referenser.Försök att vara så konkret som möjligt, att ha tydligt angivna byggnader, gärna återgivna i bild. Var lite djärv! Försiktighet är klädsamt och en vetenskaplig dygd, men djärva antaganden har betydelse i vetenskapliga sammanhang för att formulera frågeställningar och för att våga pröva nya vägar att undersöka. Ord som ”troligen”, ”sannolikt”, ”möjligen”, ”förmodligen”, ”hypotetiskt” och ”gissningsvis” kan inte användas nog ofta.
Vanligt är att peka ut likheter. Men även olikheter kan också bidra till vår kunskap om den materiella verklighet vi har runt i kring oss, eller åtminstone hamnar inför vår blick.
Vilka jämförelser är givande?
Man kan egentligen jämföra formen på allt. Att jämföra är ett sätt att belysa vad som är kännetecknande, karakteristiskt, vanligt eller ovanligt i det man beskådar. Givande resultat ger jämförelsen när man upplever att de gör så att man ser nya och kanske intressanta saker som man inte såg från början.
Att jämföra formen på en höna och ett ägg kanske inte ger så mycket för de är så olika. (Däremot kan detuppmuntra till vissa reflexioner kring tillvaron och dess cykler.) Men jämför man form och färg på ett äpple och ett päron kommer man se att de har vissa allmänna likheter till färg och ytkaraktär, men olika huvudform. Efter ett tag kanske man också ser variationer i skalets mönster och
struktur. (Sedan är smaken olika, men här håller vi oss främst till det vi kan se med vår syn, inte de andra sinnena smak,doft och känsel.)
KØN OG ARKITEKTUR: CAFX PÅ LOUISIANA
ÅBEN, TRYG BY
Årets Copenhagen Architecture Festival, CAFx, har fokus på diversitet, mangfoldighed og fællesskaber. Et særligt fokusområde er derfor køn og arkitektur. Hvordan kan arkitekturen og byudviklingen bidrage konkret i forhold til, at man skal kunne færdes sikkert og ligeværdigt i byrummet?
Hvordan kan arkitektur og byplanlægning understøtte mennesker i prekære livssituationer og give rum til minoriteter? Hvordan skaber vi en tryg, åben by og inkluderende offentlige rum i en tid, hvor mange (nye stemmer) udtrykker, at de føler sig underrepræsenterede og diskrimineret hver dag, f.eks. i institutionernes strukturer, offentlige rum og diskurser om tilhørsforhold, hjem, normer for opførsel m.m.?
SØNDAGENS PROGRAM
11.30-12.30: Forelæsning ved det Berlin-baserede kollektiv Soft Agency om feminisme i arkitekturen. Arkitekter lærer ofte, at alt er arkitektur: At de er oplært i en disciplin uden grænser, som rækker ud i alle aspekter af livet. Feminismen har stillet spørgsmålstegn, udfordret og udvidet denne opfattelse gennem en lang række eksperimenter, der adresser hvem der har lov til at bygge og hvordan. Soft Agency tager os med på en tour de force gennem feministiske metoder og ideologier med udgangspunkt i deres egen praksis. På engelsk.
12.35-13.05: Design-kollektivet CoUrban fortæller om deres arbejde med at skabe mere (køns)inklusive byrum i København og dermed skabe en større diversitet af brugere og aktiviteter i byen. På engelsk.
13.05–13.30 PAUSE
13.30-15.25: Se filmen Far from Heaven af Todd Haynes, hvor vi følger Julianne Moore i et tilsyneladende perfekt forstadsliv som hjemmegående husmor i 50’ernes USA. Filmen introduceres af CoUrban.
(Todd Haynes, 2002 / Engelsk med danske tekster / 115 minutter inkl. Introduktion)
15.40-16.35: Forskningsgruppen ‘Kvinder i dansk arkitektur’ vil fortælle om deres arbejde med at genskrive dansk arkitekturhistorie ved at inkludere de g(l)emte kvinder og deres bidrag til dansk arkitektur, landskabsarkitektur og planlægning.
16.40-17.55: Dagen afsluttes med visningen af den helt nye portrætfilm ‘Another Kind of Knowledge’ om arkitekten Dorte Mandrup. Filmen bygger på samtaler, der siden 2017 har åbnet for både indre og ydre landskaber, og som er en fascinerende fortælling om arkitekturens væsen og vilkår i dag.
(Marc-Christoph Wagner, 2021 / dansk m. engelsk tekst / 75 min.)
