farg

FÄRG


7,5 högskolepoäng, Högskolan i Borås, distans färglära -        KURSPLAN     med  NCS – Natural Colour System ®


Grunderna inom färglära:
Introduktion till olika färgsystem   Introduktion till kulturella aspekter på färg Begrepp och metoder för praktisk tillämpning av färglära i gestaltande syfte  Praktiska tillämpningningar av färgblandning baserat på kursens teori och metoder


Övningsuppgifter under våren
1. färgers kulturella aspekter2. olika färgsystems praktiska användning  3. färgkonstrasters verkan  4. färgartikulation och transponering  5. praktiska färgblandning utifrån givna uppgifter  6. analysera egna färgsättningar   7. sammanställa och kommunicera en grundläggande litteraturstudie om färglära

lite om färganvändning... Sole Oteros Domestika kurs Introduction to Colour Psychology: Chromatic Narrative >>


Isabelle Arsenault >>

Louis parmi les Spectres  >>  

Colette’s Lost Pet >>

svart och vitt, grått, + färger - se hur det används på varje uppslag


Olivier Tallec

Negrinha >>   (..vackra och uttrycksfulla bilderna där solens starka ljus skapar skarpa skuggor och dunkla vrår. Olivier Tallec tecknar odetaljerat men elegant och oerhört effektfullt. >) gult och blått + accentfärg - blyerts och akryl, användser skuggor, ett uppslag med kalla färger i övre vänstra hörnet och varma i nedre högra hörnet: 

This is a poem that heals fish" >>    (mättad färgpalett, många färger, varje uppslag har några dominerade färger)


Brecht Evens >>

Panter  >>  (välbalanserad användning av massa färger som också har en narrativ betydelse för varje figur) 


BEAUTIFUL DARKNESS Kerascoet  >>

YouTube >>


och några filmer:

10 Best Uses of Color of All Time >>

Wes Anderson >>

Moonrise Kingdom >> + >>


How Sofia Coppola Uses Color in ‘The Virgin Suicides’ >>


The colors of “Amélie” (2001) 🎬 Directed by Jean-Pierre Jeunet 🎥 Cinematography: Bruno Delbonnel 🖼 Color Supervisor: Yvan Lucas 🎨 >>


Francis Ford Coppola  - The Color Palette of Apocalypse Now >>


Stanley Kubric A Clockwork Orange >>


Park Chan-wook  I am a cyborg but that is ok (Ljus pastel)    -    Old boy >> (mörk agressiv) 


Michel Gondry Eternel Sunshine on the Spotless Mind >>


Harmony Korine Spring Breakers  >>

The Barbie movie >> is so pink, it literally led to a paint shortage  "The world ran out of pink," says production designer Sarah Greenwood. >>

NCS

1. Colour Theory

1.1 HUE DIFFERENCES -

    • Börja med gult (utan grönt) och placera det högst upp.
    • Tag sedan det prov som mestpåminner om det första och placera det nedanför.
    • Fortsätt på samma sätt tills alla prover är placerade.
    • Färger navarierar i gulhet, rödhet, blåhet och grönhet.
    • Markera var dessa egenskaper framträder som tydligast.


1.2 NUANCE DIFFERENCES -

      • Börja med vilket färgprov som helst och placera det högst upp.
      • Tag sedan det prov som mest påminner omdet första och placera det nedanför.
      • Fortsätt på sammasätt tills alla prover är placerade.
      • Färgerna varierar i vithet, svarthet och rödhet alt. grönhet.
      • Markera var dessa egenskaper framträder som tydligast.


1.3 COLOUR RESEMBLANCES

        • Ordna proverna i sex grupper efter den egenskap som dominerar (huvudegenskap):
          vithet, svarthet, gulhet, rödhet, blåhet och grönhet. I varje grupp finns en färg som är ”ren”, t ex rent vitt (W) och rent rött (R) (elementarfärger). Montera dessa på sina platser.
        • Alla andra färger i en grupp är besläktade med någon av de övriga elementarfärgerna (biegenskap).
        • Dessa prover placeras som ett första steg i en skala mot den elementarfärg med vilken den är besläktad (enligt pilmarkeringarna).
          T ex den rödaktiga gula färgen placeras bland de gula färgerna i rutan på den pil som pekar mot rött.





2. How NCS works, PART 1


2.1 NCS COLOUR CIRCLE

Ordna proverna i tre grupper efterhuvudegenskaperna kulörthet, vithet och svarthet. Börja med de starkt kulörta provernaoch sök reda på
- den gula färg som är närmast en ren gul (Y).- den röda färg som är närmast en ren röd (R).

- den blåa färg som är närmast en ren blå(B).
- den gröna färg som är närmast en rengrön (G).

Montera dessa på sina platser.
Övriga färgprover i den kulörstarka gruppen

placeras i skalor mellan dessa. T ex alla färgermed gulhet och rödhet får sin plats mellan gultoch rött, varav den som mest liknar gult placerasnärmast gult, varefter rödheten ökar och gulhetenavtar ju närmare rött man kommer. De två övrigagrupperna, med vithet respektive svarthet somhuvudegenskap, ordnas på motsvarande sätt.



2.2 COLOUR TRIANGLE

Ordna proverna i tre grupper efter huvudegenskaperna vithet, svarthet och kulörthet. Börja sedan med gruppen där vitheten är huvudegenskapoch sök reda på det prov som är mest likt vitt. Montera det i rutan närmast "mot vitt". Övriga prover ordnas efter ökande kulörthet och ökande svarthet. Gruppen där svartheten är huvudegenskap ordnas från svartaste provet efter ökande kulörthet respektive ökande vithet. Slutligen ordnas gruppen där kulörtheten är huvudegenskap från det kulörtaste provet efter ökande vithet respektive ökande svarthet (totalt 4 övningsblad!)


2.3:1 COLOUR ANALYSIS

Träning av sambandet mellan grafisk inprickning - NCS-beteckning - färg.
Börja med att översätta inprickningarna i färgtriangeln och färgcirkeln till NCS-beteckningen, som skrivs under respektive färgprovsruta.
Vid utplacering av färgproverna kan man gå tillväga på två olika sätt:
a) Utgå från inprickning / beteckning och leta reda på rätt färgprov.
b) Utgå från ett färgprov och leta reda på rätt inprickning / beteckning.

(totalt 4 övningsblad = 2.3:2 COLOUR ANALYSIS + 2.3:3 COLOUR ANALYSIS + 2.3:4 COLOUR ANALYSIS)


3. How NCS works, PART 2

3.1 COLOUR AREAS


Färger kan ordnas upp efter huvud- ochbiegenskaper i olika färgområden, delsnyansområden, som illustreras i triangeln, delskulörtonområden, som illustreras i cirkeln.


Detta schema visar färgvärlden indelad i 56karaktärsskilda områden. Börja med att ordnaproverna i fyra grupper efter huvudegenskapernaa) vithet b) kulörthet c) svarthet d) ingen tydlighuvudegenskap.


Proverna med vithet som huvudegenskapplaceras i nyansområde 1 eller 2 beroende på dentydligast framträdande biegenskapen, svarthet inyansområde 1 och kulörthet i nyansområde 2.


Proverna med kulörthet som huvudegenskapplaceras i nyansområde 3 eller 4 beroende påtydligaste biegenskap, vithet respektive svarthet.


Proverna med svarthet som huvudegenskapplaceras i nyansområde 5 eller 6 beroende påtydligaste biegenskap, kulörthet respektive vithet.De prover som saknar tydlig huvudegenskapplaceras i nyansområde 0.

I varje nyansområde finns nu 8 prover, som tillslut skall ordnas i kulörtonområden: 1) färgermed grönaktigt gul kulörton, 2) färger medrödaktigt gul kulörton osv.



4. Colour Similarities

4.1 HUE SIMILARITY

Relationslikhet

Kulörton. Ordna proverna i tre grupper med olikakulörton (hög, medel, låg). Inom varje grupp ska färgerna vara kulörtonlika,dvs förhållandet (relationen) mellan de två ingående kulörta elementaregenskaperna (i detta fall rödhet - blåhet) ska vara konstant.

Montera proverna gruppvis i rutorna och markera kulörtonen med ett streck i respektive färgcirkel. Markera gärna även läget, för varje enskild färg, i färgtriangeln och färgcirkeln.


4.1 NUANCE SIMILARITY

Nyans
Ordna proverna i tre nyansolika grupper. Inom varje grupp ska färgerna ha samma grad av vithet, svarthet och kulörthet, dvs vara nyanslika. Detta illustreras i färgtriangeln med en punkt. Markera i färgtriangeln de tre gruppernas nyanser och de enskilda färgernas kulörtoner i färgcirkeln.


4.2 BLACKNESS SIMILARITY

Gradlikhet

Svarthet. Ordna proverna itre grupper med olika grad av svarthet (hög, medel,låg). Inom varje grupp ska färgerna vara svarthetslika.
Montera proverna gruppvis i rutorna och markera graden av svarthet med ett streck i respektive färgtriangel. Markera gärna även läget, för varje enskild färg, i färgtriangeln och färgcirkeln.


4.2 CHROMATICNESS SIMILARITY

Gradlikhet

Kulörthet. Ordna proverna itre grupper med olika grad avkulörthet (hög, medel, låg).Inom varje grupp skafärgerna vara kulörthetslika.Montera proverna gruppvis irutorna och markera gradenav kulörthet med ett streck irespektive färgtriangel.Markera gärna även läget,
för varje enskild färg, ifärgtriangeln och färgcirkeln.


4.2W WHITENESS SIMILARITY

Gradlikhet

Vithet. Ordna proverna i tregrupper med olika grad
av vithet (hög, medel, låg).Inom varje grupp skafärgerna vara vithetslika.Montera proverna gruppvis irutorna och markera

graden av vithet med ettstreck i respektivefärgtriangel. Markera gärnaäven läget, för varje enskildfärg, i färgtriangeln ochfärgcirkeln.


5. Colour Contrasts

5.1 LIGHTNESS SIMILARITY

Sök reda på de åtta okulörta proverna och ordna dem i enskala från vitt (W) till svart (S). Bedöm sedan de kulörta proverna ett och ett mot denna skala. Där gränslinjen mellan proverna är minst tydlig har det kulörta provet samma ljushet som det grå provet. Montera de kulörta proverna i staplar från respektive grått prov.


5.2 SIMULTANEOUS CONTRAST: LIGHTNESS

Montera de båda större proverna till höger enligt markeringarna. De små proverna ordnas från vitt till svart på skalan till vänster. Tag prov 5 i skalan och lägg det mot det stora vita provet. Tag sedan det prov i skalan som mot svart bakgrund ser lika ljust ut som prov 5. Klipp itu dessa två prover och montera ena halvan på de stora proverna. Den andra halvan monteras på rutorna mellan skalan och de stora proverna (prov 5 överst).



5.3 SIMULTANEOUS CONTRAST: HUE & NUANCE

Sök reda på de två prover som har samma färg och klipp dem i vardera fyra lika delar. De övriga proverna ska sedan bilda bakgrund till dessa mindre bilder. I ruta 1A monteras det blåaste provet och i 1B det gulaste. Montera ett litet prov mitt på dessa. Ange i färgcirklarna
med en liten pil, utgående från mittfältets
markering, hur kulörtonen förändras under bakgrundernas inverkan. I ruta 2A monteras det mest vitaktiga provet, i 3A det mest svartaktiga och i 4A det mest kulörta provet. I rutorna 2B,3B och 4B monteras de prover som, i förhållande till de monterade proverna, mest avviker i vithet, svarthet respektive kulörthet. Montera ett litet prov mitt på alla dessa prover. Markera i färgtrianglarna med en pil, utgående från mittfältets markering, hur nyanserna (vitheten, svartheten, kulörtheten) förändras under inverkan av bakgrunden.



Till de fula färgernas försvar >>



Bra eller dåligt, fint eller fult? APRIL, 2020
Författare: Per Jutterström, NCS Colour, Katrin Nyman, NCS Colour >>



Om du tycker gult är fult har du inte sett färgen opaque couché. Den har nu visat sig vara världens fulaste enligt Australiensiska forskare. AB

2016-06-14 >>


Fulaste färgen? SR 9:55 min - lör 04 mar 2017 >>


https://feber.se/vetenskap/det-har-ar-varldens-fulaste-farg/351129/ >>


Färgpsykologi - Färgers betydelse och effekt på webben >>


PATIENTERS TANKAR KRINGFÄRGER OCH MILJÖ I VÄNTRUM

https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2525579/file/2532579.pdf >>


Gult – den mest motsägelsefulla färgen av dem alla

54 min- 04 mar 2016  SR >>



Litteraturen i min hylla


Itten på italienska  >> + den svenska översättningen >>

Jordens Färg om jordpigment i äggoljetempera  >>

Chromophilia - The Story of Colour in Art  >>



Betty Edwards färglära (både på engelska: Color och svenska: Om färg. Handbok och färglära) >>


+ Färglära i praktiken. En studie och tolkning av Betty Edwards tankar om färg i praktiken. Författare. Handledare.Maria Hazelius. Staffan Lövgren >>



Om färg Betty Edwards Färglära  >>


Blanda och använda konstnärsfärger  Tony Paul >>


CONFIDENT COLOR: AN ARTIST'S GUIDE TO HARMONY, CONTRAST AND UNITY >>

  • Making Color Sing: Practical Lessons in Color and Design (25th anniversary edition) >>
  • ART BOOK REVIEW Making Color Sing | Jeanne Dobie | How to avoid muddy colours
    10 min YouTube >>

  • Color and Light: A Guide for the Realist Painter James Gurney >>
  • Exploring color workshop Nita Leland >>



    Länkar

    Undersökning av en unik färgprovsamling på Kungl. KonsthögskolanDokumentation, analys och sammanfattning - Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:1 >>

Beskriv vilken tänkbar ytfärg som helst med NCS.

Lär dig NCS-systemet och njut av smartheten med färgkommunikation >>



NCS färgsystem på https://vimeo.com/570304538


NCS:s alla 27 korta videon


Förenkla din Färgkommunikation NCS >>

NCS snabbkurs >>


Vad är färg >>

Adobe Color 

https://www.christophniemann.com/

Färg är ett ord som kan användas i tre betydelser: 

  1. Material för målning, till exempel pigmenterad i oljefärger, latexfärger och liknande.
  2. Ordet har också en fysikalisk betydelse och avser då våglängden hos det ljus som träffar ögats näthinna.
  3. Till sist har färg en fysiologisk betydelse och avser då de processer som uppstår, när ljuset, ger upphov till en retning i ögats näthinna och därifrån förmedlas till syncentrum i hjärnan med en medveten upplevelse av ett färgintryck (kulör) som följ


Hur skapas färger och varför ser vi dem? >>

BLÅ wiki>>

Hos antikens greker var blått speciellt gudarnas färg, hos nordborna däremot sorgens. Blått symboliserade himlen, kungatronen, sanningen, evigheten och visdomen i medeltida och även senare kyrklig konst. Därför har där ofta till exempel Kristus och Jungfru Maria blått i sina dräkter. Många äldre höga ordnar (till exempel Serafimerorden) har blått band. En man kunde rentav använda blå kläder i avsikt att för sin älskade understryka beständigheten och uppriktigheten i sin kärlek.


Blå ögon har sedan gammalt ansetts uttrycka en lugn och trofast karaktär, och 1800-talets nyromantiker förknippade blått med det ideala, som hade ”den blå blomman” som symbol. Den moderna symboliken att blått står för politisk konservatism är endast svensk och kan tänkas sammanhänga med användningen av blått tyg i till exempl karolinernas uniformer (Tegnérs ”Friskt mod, I gossar blå!”), med den svenska fanans bottenfärg och kanske även med uttrycket ”blått blod”. Det bör dock observeras att uttrycket i politiskt språkbruk används endast i den pejorativa sammansättningen ”mörkblå”, ’ultrakonservativ, reaktionär’, ett ord som med denna innebörd inte tycks ha myntats förrän på 1960-talet.

NE: Jan-Öjvind Swahn Nationalencyklopedin,blått.

http://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/blått

(hämtad 2023-09-25)

hur man färgsätter och målar kulturarvet med träets bästa vän - linoljefärg. >>

Lätt som en palett. Rasmus möter målaren Daniel Nyholm från Linoljemålarna som visar honom hur man färgsätter kulturarvet. 

Visst var det bättre förr, när man slapp stirra sig blind på ett sammelsurium av små små färgprover.Förr fanns det några få utvalda färger att välja på, och det var bra med det.

Transkribering

Daniel, du har jobbat som målare för Statens fastighetsverk.En liten samvetsfråga, var det inte enklare förr när man jobbade med riktiga pigment och mer traditionella val?Jo, egentligen är det det. Jag förstår inte varför folk tycker det är så konstigt.Nu för tiden så använder många den här, NCS-färgsystem.Det är fantastiskt, tusentals olika kulörer att välja på och det är omöjligt att veta vilken man ska ha.Förr så hade man pigment, torrpigment bara. Det är naturliga råvaror, de flesta av dem.Vi har jordpigment, umbror, alla är lite bruna, varma till tonen, nästan lite gulaktiga.Vi har oxidpigmenten, som slår lite åt det röda hållet, och vi har en uppsjö av olika mineralpigment, och inget är det andra likt, och inget finns i NCS.Men de är så mycket lättare att färgsätta med.Varför är de lättare att färgsätta med?Man behöver inte så mycket mer än en färg, exempelvis bränd umbra, som basfärg,och så tillsätter man lite svart eller lite vitt så har man en uppsjö av olika kulörer som alla kommer matcha varandra.Eller så tar man en kompis till den, man kan ta brun umbra, man kan ta grön umbra, man kan ta ockra.

Och alla de här, man kan också ta bränd terra, alla det här är jordpigment som matchar varandra.Så det är det som är hemligheten, att det är övergångar som är väldigt smidiga och det fungerar.Alla de här gifter sig med varandra, så länge man bara tillsätter vitt och svart och inte börjar blanda dem.Så vi ska väl ta och prova och göra färger av de här.Kan du förklara stegen för mig när du blandar, för jag fattar inte ens hur man gör.Nu gör jag väldigt, väldigt förenklat, men jag tänker bara ta linolja och blanda med pigment så har vi färg, mer eller mindre.Givetvis kan man ju tillsätta torkmedel och sånt där också, men det behövs inte nu.

Där har du färgen.Där har vi en jättefin färg.Linolja och vad heter pigmentet då?Bränd terra, jättevackert jordpigment.

Nu tillsätter du vit färg.För att göra nya färger utav de här, jag blandar dem inte med varandra.

Jag blandar i vitt i dem istället, för att få andra toner.Och om jag då gör hela min röda färgsättning, rosa, tonade färg, allting på det här pigmentet, kommer det matcha.

Så man kan säga att genom de moderna färgsättningarna har vi på något sätt gått över ån efter vatten?Väldigt mycket, ja.

Det här är otroligt vackra är Kobolt.Oj, vad fint.Trots att det till synes är mycket mindre färger här än i NCS-systemet, så är det mycket större variation.

Nyanserna kan vara oändliga.Ja, och de kan inte efterlikna varandra.Nu har jag tre olika blå.

När jag börjar tillföra vitt i dem.

Så kommer det synas att de inte kan efterlikna varandra.

Så det här ska man ha när man färgsätter sitt gamla hus.Och det här måste man ha när man färgsätter och vårdar kulturarvet.Annars sker en förvanskning.

Om jag ska färgsätta något, alltså återskapa en ursprunglig färg, hur går det till?Ja, givetvis kan du då inte bara välja fritt från pigmenten här.Utan helst så ska du göra lite efterforskningar.Läsa på vilka pigment som användes och var vanliga under en tidsperiod som du vill återskapa.Där är Riksantikvarieämbetet en jättebra källa med mycket information för allmänheten på sin hemsida.Och sen måste du givetvis göra en ordentlig undersökning på plats.

Så för att ta reda på hur originalfärgen en gång sett ut under den här patinerade ytan,

så får vi först göra rent, få bort det värsta skiten och dammet,sen olja vi upp den gamla oljefärgen.Det där är linoljefärg du talar om?Nej, det här är ren linolja, kokt linolja. Det är ändå linoljefärg på väggen.Jag tillför egentligen inte någonting nytt.Och så oljar jag upp med en yta.Och så såg det ut ursprungligen?Så här ska kulören se ut snarare än det där.Och det är det här felet vi ofta gör när vi ska ta reda på kulörer i våra gamla hus och sånt,att vi tittar på den ytan, när vi ska ta fram den.