Lärarens anvisning till Fördjupningsuppgiftnr 1 i kursen Arkitekturhistoriska speglingar i tid och rum Här är instruktioner om inlämningsuppgiften på kursen.Läs den noga innan du börjar med uppgiften och även under arbetets gång.  viktigast är att du tycker att den är intressant och lärorik att arbetamed.

Uppgiften

1. Välj en byggnad, en som är från den tidsomdelkurs1 omfattar-det vill säga en byggnad som tillkommit från antiken till 1700-talet-gärna någondu har mött underkursen, men någonannan byggnad går också bra. Är det en stor och sammansatt byggnad kan du välja ut en eller några delar av den.Ange vad byggnaden heter eller brukar kallas och vilken ort den finns på. Återgekort om tillkomsttidoch ev. viktiga förändringar, samt om det fubbsuppgifter om t.ex. arkitekteller byggherre.  –Välj alltså ett hus och ange vilket det är.

2. Presenterakort byggnadens huvudform, dvs.(i den mån det går)material, våningar, placering, planens huvuddisposition. Dettapåverkas såklart utifrån vad du får framför uppgifter.Håll dock bakgrundskällorna på en lagom nivå.Sök inte reda på all litteratur du kan finna. Du skall inte visa upp ett utförligt referat utan främst göra en egen analysutifrån din egen kunskap.Men försökäven om du kanske bara har någon enstaka bild att utgå ifrån. Ett tips är att inte vara för detaljerad utan att börja relativt översiktligt, annars blir beskrivningenför tungroddatt skriva. Tänk på att gå från stort till smått, från exteriör till interiör.(Se mer om beskrivning längre ner.)Illustrera med foton, om det går.–Här skall du alltså försöka karakterisera, ge en någorlunda rättvisande bild av vad det är för slags hus.Du behöver inte säga allt som går att se, utan bara så mycket att det går att få en uppfattning om vad det är för hus.

3. Så det viktigaste: Gör en analysav byggnadensformmedhjälp avarkitekturhistoriska referenser. Här är det meningen att du skall vara rätt utförlig och hellre vara lite kreativ och vidtänkt i dina associationer. Tanken är att du skall anknyta och försöka förklara din byggnad genom att associera den till olika arkitekturhistoriska stilar och exempel. Dettaangreppssättutgår ifrån att alla byggnaders arkitektur på något sätt är ett resultat av vad som byggts tidigare.Hur ska detta gå till? Välj ut några verk från andra tider, förslagsvis tre till fyra stycken, och jämför ditt exempel mot dem på ett fruktbart sätt. Verken får gärna vara från kurslitteraturen, men kan också vara från nätet, från din dagliga omgivning, från grannskapet till ditt valda hus.(Ha gärna med dem på bild.)Vilka likheter finns och vilka skillnader? Sätt sedan ditt hus i relation till litteraturen du läst. Kan litteraturen ge uppslag till utsagor kring ditt valda hus, eller handlar de om helt olika saker? Kommentera! Briljera med de kunskaper du lärt dig av litteraturen!–Jämför alltså ditt valda hus med andra och med kurslitteraturen.

visa att du kan resonera kring en byggnad utifrån ett arkitekturhistoriskt perspektiv. 

Syfte

Varför denna uppgift?

Tanken är att du skall visa en färdighet i att kunna analysera en byggnad utifrån arkitekturhistoriska perspektiv, det vill säga kunna sätta in den i ett sammanhang där det utgör en länk i ett arkitekturhistoriskt äventyr. Arkitekturhistoria är, liksom all historia, något som kan läsas ut, tolkas och beskrivas på olika sätt. Det kan vara som att berätta om något man har upplevt. En person berättar det på ett sätt. En annan kanske återberättar samma händelse på ett annat sätt, lägger tonvikt på andra skeenden och drar kanske andra slutsatser om orsaker och konsekvenser. Vilken version skall man då lita på? Det blir nog den som känns mest trovärdig, den som hänger ihop och som känns mest rimlig. Å andra sidan kanske det finns olika versioner av sanningen, beroende på att vi ser och uppfattar saker olika utifrån våra personliga preferenser, våra erfarenheter och slumpen som gjort att vi riktat vår blick och uppfattningsförmåga olika. Våra berättelser kan alltså komplettera, snarare än motsäga varandra. Versionerna kanske har samma innehåll, men medan den ena är rik på viktiga detaljer och iakttagelser som kan vara värdefulla för att få en god bild avvad som skedde kanske den andra dramatiserar händelsen på ett sätt som skaparen fängslande historia som kan ge underlag för mer filosofiska reflexioner kring innebörden av det som skett.Innebär det då att inlämningstexten kan se ut hur som helst? Nej, givetvis finns det något slagssvårformulerat”rätt”och ”fel”, något mer och mindre rimligt, samt en ”bättre” och ”sämre” berättelse. Kursen har givit ett underlag för kunskaper om skeden i arkitekturens historia samt olika exempel på att sätta in byggnaders utformning i en arkitektonisk ”kommunikation” utifrån förebilder och utvecklingstendenser. Hur kommunicerar din byggnad med, t.ex. genom att ta upp motiv och formtraditioner eller att använda sig av uttryck som förekom i arkitekturen och som användes även i en senare tid.En viktig sak med uppgiften är också att öva upp och visa din förmåga att se och sätta ord på saker, såväl formdetaljer eller material som t.ex. den förmodade mentaliteten eller sociala ambitionen hos personerna bakom det.

BetygHur betygsätts den?Den ges betygen godkänd, väl godkänd eller underkänd. En godkänduppgift visar att du tagit dig an problemet och följt instruktionerna vad gäller att efter en kort beskrivning jämföra din byggnad med ett par andra och sätta den i relation till litteraturenoch diskutera kring detta på ett sätt som tillför något till analysen. För väl godkändkrävs att du dessutomlyckats göraiakttagelsereller komma till slutsatser som på ett tydligt sätt ger intressanta perspektiv på din byggnad och som visar att du har läst kurslitteraturen väl. Vid betyget underkändhar du inte fullgjort instruktionernapå nöjaktigt sätt, det framgår att du inte läst kurslitteraturen och den jämförande analysen är alltför kortfattad.Några råd kring uppgiften (om du t.ex. kört fast)Hur beskriver man?Ett tips är som sagt att inte vara för detaljerad utan att börja relativt översiktligt, annars blir en beskrivning för tungrodd att skriva. Tänk på att gå från stort till smått, från exteriör till interiör. Det kan vara bra att börja med att kort ange byggnadens namn (eller adress) och plats. Något kort om läget (t.ex. i en stadsmiljö, eller vid en gränd i Visby innerstad. Sammanfatta kort vilket material som dominerar (trä, murverk, fasader i plåt på en stomme av annat material, betongelement, tältduk på bärande stolpar av aluminium –ibland kanske man får nöja sig med att ange fasadmaterialet: puts på okänd underkonstruktion). Beskrivningar ser olika ut beroende på byggnad och på vad man är ute efter. Ofta kan det vara bra att fundera kring vilken målgrupp, vilket syfte man har eller vilka frågor man vill att ens beskrivning skall besvara. Här gäller det att förmedla en kort allmänt hållen orientering om vad det är för en typ av byggnad för en allmänt intresserad person med ungefär samma kunskaper om byggnader som du. Det är inte främst för en teknisk beskrivning för en byggfirma som skall bygga om, inte för en byggnadsarkeolog som söker medeltida murverk, inte för en fastighetsspekulant som vill kunna beräkna kommande underhållskostnader som du skriver. Kanske inte denna gång i alla fall. Ofta är det bra att tänka ut en målgrupp eller kanske konkret person som man skriver för. Här är det kanske en person eller grupp som inte kan så mycket om din byggnad, men däremot känner igen sigom vi talar om Palladio,

om 1900-talets arkitektur, om det Sutton tar upp och om det som just du tillägnat dig av kurslitteraturen och föreläsningarna.Ange hur många våningar (på ett ungefär) och karakterisera planformen om det går (t.ex. ett samlat rum–rektangulärt, runt, oregelbundet –eller kanske sammansatt av flera mindre rum som i ett bostadshus –är de t.ex. symmetriskt eller asymmetriskt organiserade). Ange några uppgifter som kan ge en datering, ev. namn på arkitekt, tillkomst-eller förändringshistoria. Ange vad den har för funktion, eller har haft ifall den har bytt funktion. Redogör för dessa uppgifter utifrån vad som går att få fram utan alltför stora efterforskningar. Men –viktigt –presentationen skall inte bli för lång. En sådan tar förlång tid att skriva. Försök att få en bra jämnvikt i texten, men bli inte orolig ifall du känner att det uppstår en obalans, att du t.ex. skriver mer om ena fasaden än den andra, mer om golvet än taket. Det blir lätt så och kan bero på hur mycket det finns att säga om just den delen.

Råd kring arkitekturhistoriska referenser.Försök att vara så konkret som möjligt, att ha tydligt angivnabyggnader, gärna återgivna i bild. Var lite djärv! Försiktighet är klädsamt och en vetenskaplig dygd, men djärva antaganden har betydelse i vetenskapliga sammanhang för att formulera frågeställningar och för att våga pröva nya vägar att undersöka. Ord som ”troligen”, ”sannolikt”, ”möjligen”, ”förmodligen”, ”hypotetiskt” och ”gissningsvis” kan inte användas nog ofta. Vanligt är att peka ut likheter. Men även olikheter kan också bidra till vår kunskap om den materiella verklighet vi har runt i kring oss, eller åtminstone hamnar inför vår blick.Vilka jämförelser är givande?Man kan egentligen jämföra formen på allt. Att jämföra är ett sätt att belysa vad som är kännetecknande, karakteristiskt, vanligt eller ovanligt i det man beskådar. Givande resultat ger jämförelsen när man upplever att de gör så att man ser nya och kanske intressanta saker som man inte såg från början. Attjämföra formen på en höna och ett ägg kanske inte ger så mycket för de är så olika. (Däremot kan detuppmuntra till vissa reflexioner kring tillvaron och dess cykler.) Men jämför man form och färg på ett äpple ochett päronkommer man se att de har vissa allmänna likheter till färg och ytkaraktär, men olika huvudform. Efter ett tag kanske man också ser variationer i skalets mönster och

struktur. (Sedan är smaken olika, men här håller vi oss främst till det vi kan se med vår syn, inte de andra sinnena smak,doft och känsel.)

Lärarkommentar: Syftet med fördjupningsuppgifterna är att du ska skriva en resonerande analys kring en byggnad, där du får möjlighet att dels sätta ord på vad du ser och dels visa att du kan resonera kring en byggnad med hjälp av jämförelser med andra byggnader, främst sådana vi har mött i kurslitteraturen. Du ska lite kortfattat skriva om byggnadens historia. Men det är inte här som tyngdpunkten ligger. Det kan vara bra att ha någon bok som stöd (om det finns) men tanken är inte att du skall referera tidigare forskning eller återge den lärda kunskap som finns just om din byggnad, utan snarare visa vad du har för kunskap utifrån det vi läst och lärt oss på kursen.

I fördjupningsuppgift 1 väljer du en byggnad från den period som delkurs 1 omfattar, det vill säga från antiken till 1700-talet. Förslagsvis väljer du ett verk ur kurslitteraturen.

Bedömnd: "Tack din mycket intressanta och välskrivna text ”Kvadrater och cirklar i en tidig 1400-talsbyggnad”. Utgångspunkten för din Fördjupningstudie 1 har varit det så kallade fasaden till ”Hittebarnshuset” från 1421 (Spedale degli Innocenti) vid Piazza della Santissima Annunziata i Florens. Du redogör här för hur arkitekten, Filippo Brunelleschi, arbetar med fasaden utifrån de tankar kring proportion, symmetri och balans som redan Vitruvius i sin De architectura - Decem libri nedtecknat men som ungrenässansens teoretiker, arkitekter och konstnärer vidareutvecklat. Du visar tydligt och instruktivt hur Brunelleschi, som i konshistorieskrivningen förknippas med utvecklandet och tillämpningen av centralperspektivet (enpunktsperspektivet) som Alberti kodifierade i sina traktat, arbetat utifrån bland annat proportionsläran. Ungrenässansens rumsliga uttryck var det balanserade, det väl proportionerade. Där arvet från det tydliga uttrycket för vad som var buret och vad som bar levt vidare från den antika grekiska och hellenistiska arkitekturens uttryck.
Du har i din text följt anvisningarna och lyft fram det mest centrala och samtidigt kopplat det till en relevant socio-kulturell kontext. Dina jämförelseexempel; Stockholms stadsbibliotek, Salk Institute for Biological Studies, La Jolla, Kalifornien, USA, och Piazza d’Italia, New Orleans, Louisiana, USA., med ”lätt anknytning till Hittebarnshuset”, är väl valda och är resonerar du kring hur dina exempel förhåller sig till den grundordning kring symmetri, proportion och balans som du visat hos ”Hittebarnshuset”. Du använder dig också av illustrationerna på ett relevant sätt.
Fortsätt så. Arbeta gärna vidare med arkitekturtermer och försök nästa gång att lägga in fotnoter.
Mycket bra arbetat!"