Vad handlar den bok som vi ska tala om idag? Och varför ska vi ägna nästa en timme åt just den? Den skrevs ju för väldigt länge sedan - vad kan den säga oss idag - och kan vi ens förstå språket, det måste ju ha ändrats under de 700 år som gått sen den skrevs?  

Ja, ni är många som kommit hit idag och det ska ni inte ha gjort förgäves utan låt oss genst börja och bena ut Dantes Gudomliga Komedi med dagens ögon? 

Först lite historik - det är viktigt att sätta in varje verk i det läge som det handlar om och under vilka omständigheter som åtminsone idag vi tycker är av betydelse.

Vi tittar på Italien som det var för 700 år sedan. Det var många småriken som hade städernas namn och som kallades stadsrepubliker. Och så var det större områden i nord och syd som lydde under mäktiga härskare som hade sina rötter och var lierade med de stora rikena i övriga Europa  och framför allt fanns det ett mäktigt påvedöme, Kyrkostaten i Rom som kontrollerade en stor del av Mellanitalien. Kyrkostaten hade komplicerade relationer till Tysk-romerska riket med ständiga maktkamper mellan kejsaren och påven och alla de de små stadsrepublikerna deltog i dessa evinnerliga stridigheter. 

Så kom det sig att den stadsrepublik som vår fötfattare Dante växte upp i 

Dante skrev mästerverket Den gudomliga komedin under sina sista år då han levde i exil, långt ifrån sin älskade hemstad Florens. I detta omfattande arbete skapade Italiens störste poet vid medeltidens slut och början på tidighumanism det första episka diktverket på folkspråket italienska. Latin var på den här tiden annars det naturliga skriftspråkvalet i Euoropa men Dante hade andra ambitioner än att läsas av den bildade överklassen; han ville nå ut till en mycket större publik; borgarna i de italienska stadsrepublikerna, kvinnor och läsare utanför den akademiska världens lärde män.

Det är ett omfattande verk, den senaste svenska översättningen av dikten är på 400 sidor och kommentarsdelen är över 100 sidor lång, och den behövs för idag är vi inte lika hemma i den begreppsvärld som var den medeltida människans miljö.

Här vimlar det av antika, bibliska och historiska personer, då aktuella händelser och och samtida politiker och regenter, präster och påvar, kungar och kejsare, bovar och banditer såväl som rättfärdiga och helgon. Legender, helgonberättelser,  

 som för oss åhörare ter sig som fantasifoster, irrbilder och hallucinationer 

som  hänvisningar till 

representerar olika moraliska mönster.

 i tre lika långa avsnitt där varje avsnitt handlar om ett av de tre hinsidesriken som existerade som realiteter i den medeltida kristna världsuppfattningen: det underjordiska helvetet, på italienska Inferno, det höga reningsberget med skärselden, på italienska Purgatorio, och slutligen himmelriket, paradiset, för dem som genomgått reningen och uppnått frälsningen, på italienska Paradiso. 

Huvudperson är Dante själv och det han berättar om ägde rum under påskveckan år 1300. Detta är vad han minns av det som hände honom under den långfredagen, påskaftonen och påskdagen så det är en slags reseskildring gjord i efterhand efter bästa förmåga och med föresatsen att vara så minnesgill och sanningsenlig som möjligt. En vittnesbörd i form av en mytisk, allegorisk lärodikt och samtidigt ett litterärt  sensuellt levande och färgstarkt diktverk. 

Utställningen

Keramikfigurer -  Keramikkurs på Medborgarskolan 4 ggr i februari 2024 

1.  Dante och Vergilius (9-10-cm) att lottas ut på Träff Ljuspunkten i Equmeniakyrkan torsd. 2 maj kl. 12.00

2. min tolkning i keramik (ca. 18-20 cm) av några av huvudpersonerna i Komedin

•  pilgrimen/vandraren/författaren Dante
• den romerske poeten Vergilius är Dantes vägvisare nere i helvetets nio kretsar och uppför reningsberget på skärseldens avsatser (Vergilius född år 70 och död 19 f.Kr, levde alltså före Kristi födelse; som hedning kunde han inte vistas i Paradiset)
• Dantes stora ungdomskärlek och musa Beatrice i paradiset

• jag har även med de tre rovdjuren som Dante möter i början, en leopard (vers 31-43), ett lejon (vers 44-48) och en varginna (vers 49-60) texten nedan är en översättning av Ingvar Björkeson [de vilda djuren är en referens till Jeremia 5:6]

Dr Scott Masson; Tyndale University, A Christian university in Toronto offering a wide range of programs at the undergraduate, seminary & graduate levels.

Dante, The geography of the Divine Comedy >>

mer >>

Dante, Introduction to The Divine Comedy >>

The structure and meaning of Dante's Inferno >>

Dante, Purgatorio and Paradiso >>

Dante Alighieris kosmos, för första gången, sågs jordens inre också som en oskiljaktig del av världens struktur. Denna representation skapades av Michelangelo Cactani (The Matter of the Divine Comedy of Dante Alighieri), 1855, från beskrivningen av den gudomliga komedin.>> 

Keramik 

Om du vill engobera figurerna ska du plasta in dem i en fuktig plastpåse.

Slut den ordentlig och plasta in i en plastpåse till.
Se till att de står svalt och inte i sol eller drag.
Om du vill kan du känna på dem på söndag och tisdag och spreja lite mer vatten i plastpåsen om det behövs. De ska helst bara torka lite.
Då kan du engobera på torsdag.

Gröpa ur:
Du kan gröpa ur figurerna dagen efter du har format dem.
Håll dem försiktigt så att du inte förstör detaljer.
Viktigt:
•väggarna får inte vara tjockare än 1,5-2 cm.
• väggarna ska helst vara likatjocka/ jämntjocka överallt. Altså inga tjocka väggar och väldigt tunna väggar i en och samma figur.
Det kan vara svårt att gröpa ur huvudet eller andra små delar i en skulptur. Då kan du borra flera hål med en sticka.

Det är viktigt att gröpa ur en figur med jämntjocka väggar så att den inte spricker.

Vergilius har kommit till Dantes hjälp och erbjuder honom ett alternativ till 

Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

Förberedelser

1) Dantekursen på SU ht 2023 + efterstudier och tenta arbetet - innehållet 

2) Färgkursen på Borås högskola vt 2034 - färgpaletter för de tre olika rikena samt huvudpersonerna i komedin [intressant färgsättning på komedien >>]

4) Bildmaterial, eget och från konsthistorien

Planering

5) Utställningsscenario på Östervåla bibliotek

6) 2 olika föredrag  a) Träff Ljuspunkten  torsdagen 2 maj kl. 12.00 i Östervåla Equmeniakyrka 

b) Östervåla bibliotek tisdagen 7 maj kl. 18.30

7) Musikinslag tillsammans med Per

Psalm 169 b "I himmelen, i himmelen" framförs av församlingsmusiker Ellinor Videfors. >>

I himmelen, i himmelen, där Herren Gud själv bor,
hur härlig bliver sällheten, hur outsägligt stor!
Där ansikte mot ansikte jag evigt, evigt
Gud får se, se Herren Sebaot.

I himmelen, i himmelen, vad klarhet, hög och ren!
Ej själva solen liknar den uti sitt middagssken.
Den sol, som aldrig nedergår och evigt oförmörkad står,
är Herren Sebaot.

I himmelen, i himmelen, vad sälla utan tal!
Av änglarna och helgonen vadglans i ärans sal!
Min själ skall bliva dessa lik, av evighetens skatter rik,
hos Herren Sebaot.

I himmelen, i himmelen man inga tårar ser.
Ej döden, ej förgängelsen där skola härja mer.
Där skänkes fröjd och härlighet och frid och oförgänglighet
av Herren Sebaot.

texten av kontraktsprost Laurentius Laurinus (f 1570-talet d 1650-talet) i Häradshammar, skriven 1620.

Laurinus blev gift 1605 med Margareta Larsdotter (1570–1620). Hon var dotter till befallningsmannen över Vikbolandet Lasse Jonsson och Kjerstin Jacobsdotter. Margareta Larsdotter hade tidigare varit gift med domprosten Johannes Canuti (Trelogius) i Linköping. Laurinus och Larsdotter fick tillsammans barnen Catharina Laurinus (1606–1607), rådmannen Johannes Laurinus (1609–1686) i Stockholm, kyrkoherden Laurentius Laurinus den yngre i S:t Laurentii församling, Söderköping, samt 6 döttrar och 5 söner.
på 15 år fick de 14(?) barn ett varje år!

musiken en folklig melodi från Skattunge i Orsa

Jag söker förlagor och inspiration på nätet tll keramikfigurerna som är tänkt att bli åtminstone 6; Dante och Vergilius i helfigur och de tre vilddjuren leoparden (lustan) >> , lejonet (högmodet) >>  och varginnan (girigheten) >> och  >>   [om jag hinner t.ex. Beatrice m. fl men det hinner jag nog inte med på den 4 ggr 3 timmar långa kursen där sista gången]

Hanne Roer - Där solen tiger - Talande mörker och ljus i Dantes Komedin - Dunkel retoritk. Det dunkla och mångtydiga har avgörande funktioner i Dantes Divina Commedia, Den gudomliga komedin. Även om man oftast förknippar Dante med dysterhet finns det mer ljus än mörker i denna litterära klassiker. >>

EXTRA!!  Dante i Sveriges Radio:

Dante Alighieri –helvetet tur och retur  (54 min)  tor 23 feb 2023 kl 07.00 >>

Om skalden bakom mästerverket ”Den gudomliga komedin” – en man med ett liv präglat av blodiga politiska strider, duster med giriga påvar och en plågsam, livslång förvisning från sin älskade hemstad.

SR har också en radionserie från 2022:

Följ med ner i Dante Alighieris (1265-1321) trattformade helvete från 1300-talet. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens.

Uppläsare: Sven Ahlström
Medeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoria
Musikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell

Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin" som används i uppläsningarna är gjord avIngvar Björkeson.

Helvetet: En vandring genom Dantes Inferno (S1A1)

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien.

Helvetet: Förgården i Dantes Inferno (S1A2)

Dante och Vergilius tar sig från den dunkla skogen, genom den världsberömda porten till underjorden och fram till helvetets förgård.

Helvetet: Första kretsen i Dantes Inferno (S1A3)

Dante och Vergilius kommer till den första kretsen - Limbo - där odöpta men ändå anständiga hedningar hamnar.

Helvetet: Andra kretsen i Dantes Inferno (S1A4)

I den andra kretsen börjar de verkliga plågorna i helvetet. De som straffas här har gjort sig skyldiga till förbjuden köttslig åtrå. Deras synd är lust.

Helvetet: Tredje kretsen i Dantes Inferno (S1A5)

Den tredje kretsen i helvetet är en öde och livlös slätt där själarna svälter eftersom det som bestraffas här är frosseriet.

Helvetet: Fjärde kretsen i Dantes Inferno (S1A6)

I den fjärde kretsen är de snåla och de slösaktiga dömda att plåga varandra. Här bestraffas girigheten.

Helvetet: Femte kretsen i Dantes Inferno (S1A7)

Rödglödgade moskéer, den hemska staden Dis och en byråkrati från helvetet. Synden som bestraffas i den femte kretsen är vrede.

Helvetet: Sjätte kretsen i Dantes Inferno (S1A8)

Grekiska filosofer plågas i brinnande gravar och Dante möter ännu fler förtappade själar från Florens. I den sjätte kretsen är syndarna kättare.

Helvetet: Sjunde kretsen i Dantes inferno (S1A9)

Kentaurer skjuter pilar mot själar som försöker undkomma floden av kokande blod. Synden, som på väldigt många olika sätt ska straffas i den sjunde kretsen, är våld.

Helvetet: Åttonde kretsen i Dantes inferno (S1A10)

Den åttonde kretsen består av tio enorma säckar fullproppade med förtappade själar. I en av dem hittar Dante profeten Mohammed. Här är synden bedrägeri.

Helvetet: Nionde kretsen i Dantes inferno (S1A11)

Den nionde och sista kretsen är till för förrädarna och djävulens tre käftar tuggar de värsta syndarna i 1300-talets världshistoria [ Förrädarna mot sina nära och vänner är fast till knäna i en frusen sjö, landsförrädarna till midjan, förrädare till sina gäster till halsen och de som förrått sina mästare är helt infrysta i Cocytos is. Judas, Brutus och Cassius tuggas levande av Satan som är fast i sjöns mitt]. Men först måste vi passera den frusna sjön.

____________________________________

Skärselden: Inledning (S2A1)

Följ med upp på reningsberget i Skärselden och utforska bergets avsatser som var och en är ägnad åt de sju dödssynderna.

Skärselden: Förgården (S2A2)

En vandring på stranden i sökandet efter trappan upp på berget i Skärselden. I Förgården möter Dante och Vergilius den skönsjungande Casella ochden ironiske Belacqua.

Skärselden: Högmod (S2A3)

Under tunga klippblock ångrar själarna på den första avsatsen sitt högmod.

Skärselden: Avund (S2A4)

På bergets andra avsats har syndarna ihopsydda ögonlock för att ångra sin avund.

Skärselden: Vrede (S2A5)

Ett rökmoln sveper in den tredje avsatsen på reningsberget i ett beckmörker och där ångrar själarna ännu en dödssynd: vrede.

Skärselden: Lättja (S2A6)

De ångerfulla själarna på den fjärde avsatsen hetsas att rusa fram för att sona att de varit så lata i jordelivet.

Skärselden: Girighet (S2A7)

Dante och Vergilius får sällskap av ännu en romersk poet när de vandrar bland de giriga på den femte avsatsen.

Skärselden: Frosseri (S2A8)

De avmagrade själarna på sjätte avsatsen är frossare som ångrat sig. Dessutom träffar Dante en mycket kär vän och diktarkollega.

Skärselden: Lust (sex) (S2A9)

På bergets sjunde och sista avsats före toppen är det lusten som själarna ångrar - så här finns det extra många poeter.

Skärselden: Det jordiska paradiset (S2A10)

På toppen av berget ligger Edens lustgård, det jordiska paradiset. Dante möter Beatrice och tar farväl av Vergilius.

Det här är det tionde och sista avsnittet i serien som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom Skärselden, den andra delen av långdikten ”Den gudomliga komedin”.

___________________________________

Tidningsartiklar (kan vara låsta och kräva prenumeration...)

Anders Cullhed:  Dante Alighieri ler nog inte i sin himmel SvD 2021-12-22 >>

Erland Sellberg: 750 år i helvetets och paradisets tjänst SvD 2015-06-14 >>

Erland Sellberg: Med Dante blir medeltiden mer begriplig SvD 2012-08-13 >>

Alan Asaid: Var generation måste söka Dante på nytt SvD 2009-04-11 >>

Victor Malm: Fantastiskt läsvärd Dantebiografi DN 2021-09-11 >>

En temperamentsfull monografi skildrar Giacomo Oreglia Dantes liv och verk - och gör samtidigt häftiga utfall mot sin egen tid som piggar upp läsaren och visar att 1300-talet var nyss, skriver Lars-Olof Franzén. DN  2001-07-31 >>

Dante. Himmel, helvete och mitt emellan. Anders Cullhed skriver om poeten som lovade att dikta om Beatrice "som ännu aldrig någon diktat om en kvinna". Dante älskade henne lidelsefullt från nio års ålder DN 1997-10-03 >>

_________________________________________________

Litteraturbankens Dante Alighieri 

dante alighieri & carl wilhelm böttiger - De första sångerna af Commedia Divina (1845-1853) - erland herlén - Stycken ur Dantes Divina Commedia 9. >>

http://www.stromstadakademi.se/AAS/AAS-25.pdf

Kungl. bibliotekets Dante  >>

Den gudomliga komedin ges även i en kurs på Lunds universitet för 7.5 högskolepoäng och

behandlar tre övergripande teman:

1. Den historiska bakgrunden till komedin, iItalien och i Europa.

2. Komedins roll för framväxten av de litterära folkspråken i Europa,

3. Komedins världsbild, framför allt med avseende på geografi och historia.

Kunskap och förståelse

• kunna placera Den gudomliga komedin i ett litteraturhistoriskt sammanhang,• kunna placera Den gudomliga komedin i ett politiskt historiskt sammanhang,• kunna övergripande redogöra för Den gudomliga komedins struktur,

Färdighet och förmåga

• kunna övergripande redogöra för den medeltida världsbild som den uttrycks i Den gudomliga komedin, i fråga om geografi, vetenskap och historia,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kunna reflektera över vissa av Den gudomliga komedins teman i fråga om filosofioch vetenskap,

• kunna reflektera kring Den gudomliga komedins eventuella aktualitet i senare tid.