samtiden

En distanskurs i 8 delar

Samtidskonsten går igenom konsthistorien och reder ut olika begrepp inom konsten – för att få perspektiv på samtiden, förstå och analysera samtidskonsten utifrån ett historiskt perspektiv.

Varför ser konsten ut som den gör idag?

Vad är samtidskonst?

Vad finns det för tendenser och varför?


Ord och begrepp inom samtidskonsten

 EXTRA!!  Vincent Van Gogh  Self-Portrait with Bandaged Ear

Uppsats av Linn Carlsen

4. att läsa två installationskonstverk

å ena sidan

4a) Light Sentence, Mona Hatoum

ett postminimalistiskt skuggspel runt ståltrådsburar och en stark lampa = ödsligt, blottställt. På en avskild museal plats finns ett  instängt U i ett givet utrymme; här är det meningen att man ska bli OSÄKER, ÄNGSLIGT RÄDD, beakta allt det HOTFULLA och FÖRTRYCKANDE i livet.

å andra sidan

4b) The Blue Orange, Katharina Grosse

ett stationshus i bruk har färgsprutats i en stark blå nyans och försetts med regnbågsfärgade takskulpturer - ett maximalt konstverk, Nordens största. Det är stort och stabilt. Det vill VÄXA och SPIRA och manar till GLÄDJE och HOPPFULLHET.

4c) de två konstnärerna  side by side

Hatoum och Grosse

5.           Att läsa ett (valfritt) konstverk

Douglas Coupland

Fenomenologi?

Psykologi /psykoanalys?

Sociologi ?/ social historia?

Formalism ? / strukturalism?

Strukturanalys? / poststrukturalism?

6.  Video,  Tony Oursler


7. Recension



8. Slutuppgift

Feedback:

Så otroligt roligt att läsa vad du skriver Lena ! Du går verkligen i djupet och fiskar upp fakta och kuriosa ! Toppen tycker jag, du kanske skulle skicka din text om Grosse till henne. Stort tack för ditt arbete, jag har inte mycket att tillägga ... förutom att jag älskar Mona Hatoums arbeten :)

Utvecklingen går väldigt snabbt inom olika tekniker och vi hade nog svårt att tro att alla skulle ha tillgång till en videokamera för ca fyrtio år sedan. Pennan har vi haft längre; vi kan alla vara författare och konstnärer, med nya tekniker har fler möjlighet att uttrycka sig. Jag tror att det finns olika känslighet hos olika konstutövare inom olika tekniker, jag tror att en tecknare inte ser på samma sätt som en videokonstnär, att en skulptör inte kan uttrycka samma känslor i en målning, det är viktigt att öppna upp och inte låta tekniken bli det väsentliga, varken hos åskådaren eller konstnären.

Betyder det att alla tekniker/medier är tillåtna, eller att det inte spelar så stor roll hur väl en konstnär har teknik att hantera sitt medium, att det kan bli lite hipp som happ bara idén finns där. Ty det tycker jag inte alls. En hantverkskicklighet är ett absolut villkor!  Och för videokonst inbegriper det att den tekniska kvalitén måste hålla måttet om det ska bli ngt väsentligt konstverk med verkshöjd. En banan uppsatt med en bit tejp är en idé men inte ett konstverk. Så, för mig är det skillnad på om ett hugskott ska komma vidare och förverkligas antingen som tanke - och det kan också vara ett konstverk om tankegången är skickligt beskriven - eller som en skickligt utförd artefakt.

Intressant, jag håller personligen ”tanken” högt i ett konstverk. Skicklighet är för mig skickligheten att uttrycka någonting eller att förmedla någonting. Personligen tycker jag att hantverket kan gömma grunden i konsten, dvs bli ett uppvisande i sig, konsten måste gå friheten att visa på fler aspekter. I Lyon hade ett ”konstnärspar” två hela våningar med skickligt utsnidade reliefer i trä. Hittade denna beskrivning på engelska : https://www.lab-bel.com/collection/le-menuet/ Annars kan du söka på : Daniel Dewar&Gregory Gicquel Ett exempel på hantverksskicklighet i samtidskonsten där den blir en del av konstverket, vi förundras över skickligheten samtidigt som vi berörs av det groteska. Konstnärerna behöver i detta fallet hantverket för att vi ska referera till traditionella objekt.



Två namn som ständigt dyker upp (och som jag i och för sig känner till, men bara till namnet) är KANT och DUCHAMP. Alltså, dags att ta upp studier om dessa två som haft, har, sånt inflytande på vår egen definition av KONSTEN



Länkar:

Kant

1) Kira Carpelan: Kant och det moderna

2) Martin Gustafsson: Efter Kant blev filosofin aldrig mer sig lik


3) Sedan Kant har det varit vanligt att se en del av konstens särart i att konstverk är gjorda för att betraktas med en viss attityd, som i och för sig går att rikta även mot andra typer av föremål, nämligen den ”estetiska attityden”. Det utmärkande för den estetiska attityden är att den saknar ”intresse” i det kontemplerade föremålet. Detta betyder inte att man är ointresserad av objektet, naturligtvis, utan bara att man betraktar det utan hänsyn till dess funktion eller användning


https://www2.philosophy.su.se/carlshamre/personlighemsida/staffanstexter/Carlshamre_Konst_och_filosofi.pdf



Duchamp

1) Hur det började

2) På Moderna Museet

3) "Konstens estetiska ekon – Marcel Duchamp satte igång tolkningsmaskinerierna",

Idén med att följa kursen i samtidskonst är att få tillgång till ingångar till och förståelse  för den samtida konstvärld som omger mig, särskilt i Sverige :: Med olika resor kommer tillfällen,  finns nån konsthall i området, har de nån särskild utställning?


Det har lett mig till besök i

Norrköping våren 2019

Örebro hösten 2019

Lidingö hösten 2019  se även utställningstexterna (pdf) 

möjliga kommande besöksorter: Vara, Tensta, Uppsala


Konsthallar Sverige

Konstmuseum – Sverige


 

12 mars – 5 april

Sara Tirelli  HYDRA Stora Galleriet Curator: Celia Prado

Konstnärshuset: En unik och öppen plats för konst och kultur – samtid, tradition och framtid mitt i Stockholms City. 

31 /1 – 3/5 2020

Maria Andersson & Nancy Atakan

Riksidrottsmuseet,  

22.1-24.5 2020
Jumana Manna: Wild Relatives

Tensta konsthall:  Tensta konsthall är en institution för samtida konst belägen i Stockholmsförorten Tensta. Konsthallen grundades 1998 genom ett gräsrotsinitiativ, och har gjort sig känd för att kombinera ett högprofilerat program för internationell samtidskonst med ambitionen att ha en stark närvaro i lokalområdet. Förutom att producera och husera utställningar med framstående konstnärer, utgör konsthallen en träffpunkt för grupper vars vägar i övrigt sällan korsas. Konsthallen är placerad i en före detta lagerlokal i stadsdelens absoluta mitt, och det tillhörande caféet har blivit en självklar mötesplats för gamla och unga i närområdet.

Tis 11–20 Ons-fre 11-18 Lör-sön 12-17.Ta  avfart 171 mot Kista S. Fortsätt sedan på E18 mot Oslo. Sväng av åt höger mot Tensta Trafikplats. Efter ca 350 meter tar du andra avfarten i rondellen in på Tenstastråket. Fortsätt på Tenstastråket och sväng in till höger mot Tensta C. Tensta konsthall hittar du rakt fram. Du kan parkera din bil i parkeringshuset som har infart till höger på Taxingegränd. Där kan bilen stå parkerad kostnadsfritt i två timmar med p-skiva.

Vilken funktion har konsten i samhället?

Konsten behöver spelrum för att på allvar kunna vara en resurs för en plats, stad eller bygd. Konstens betydelse är större än det enskilda galleriet, museet eller konsthallen som utgör viktiga plattformar för konstens. Kulturens roll i samhällsutvecklingen diskuteras i dag i många sammanhang, ofta blir dock dessa samtal rätt allmänt hållna. Dessutom handlar de mer och mer om konstens sociala och ekonomiska nyttofuktion. Hur ser dessa samband egentligen ut? Hur kan politik, kulturliv och konstnärer, små och stora institutioner, kommun, stat och region samverka för att åstadkomma processer som låter konstens potential blomma?


Syskonsthallarna

Pågående Nätverket för syskonsthallar i Stockholm. 
Syskonsthallarna är namnet på ett nätverk av mindre samtidskonsthallar i Stockholm: Botkyrka konsthall, Konsthall C, Marabouparken och Tensta konsthall. Konsthallarna träffas med jämna mellanrum för att utbyta idéer och organisera kulturpolitiskt angelägna event. Under 2012 arrangerade konsthallarna en serie utfrågningar för att belysa och diskutera rådande kulturpolitik och konstinstitutioners och konstnärers möjligheter till finansiering. Frågor om gentrifiering och ”de kreativa näringarna” fortsätter att vara högaktuella ämnen när syskonsthallarna träffas.


KLISTER

Från och med september 2012. Nätverket Klister är ett rikstäckande nätverk för små och medelstora samtidskonstinstitutioner i Sverige. 

Bland Klisters medlemmar finns Bildmuseet i Umeå, Kulturens Hus i Luleå, Gävle Konstcentrum, Marabouparken, Konsthall C, Botkyrka Konsthall, Borås konstmuseum, Skövde kulturhus, Göteborgs konsthall, Röda sten, Lunds konsthall och Malmö konstmuseum. På initiativ av Tensta konsthall och Konsthall C hölls ett första samlande möte i Tensta i september 2012.

Nätverket vill belysa samtidskonstens och de mindre samtidskonstinstitutionernas funktion i samhället. Samtidskonsten utgör idag en allt viktigare frizon för experimenterande och diskuterande verksamhet. Här är frågor om ekonomi, demokrati, publik och konstens eget "ekosystem" centrala. De mindre och ofta underfinansierade konstinstitutionerna investerar gärna i yngre, mindre etablerade konstnärer och nya arbetssätt. Därför är de ett viktigt producent- och distributionsled för stora institutioner och konstmarknaden. De är också viktiga för kommande generationer konstnärer och publik i hela landet.

I augusti 2014 släpptes Inga undantag, en ny rapport författad av Mikael Löfgren, och framtagen av Klister.


Läs rapporten: INGA UNDANTAG. VÄRDESKAPANDET I SMÅ OCH MEDELSTORA SAMTIDSKONSTHALLAR (PDF)


I rapporten argumenterar Löfgren för att de krav på mätbarhet och omedelbara siffror som kännetecknar vår tids kulturdiskurs inte lämpar sig för att utvärdera det arbete som bedrivs på landets mindre konstinstitutioner. En sådan instrumentell och ekonomisk analysmodell är hämtad från New Public Manegement (NPM) och fungerar enbart om det primära målet för en verksamhet är att generera vinst. Men eftersom kulturinstitutioner i allmänhet, och mindre konsthallar i synnerhet, arbetar utefter andra målsättningar, måste också utvärderingarna anpassa sitt språk och sina metoder.

Hela rapporten finns att ladda ner på bag här på hemsidan. Tryck på bag uppe till höger, markera sedan rutan och klicka på ”spara bag” för att ladda ner.

Klister arrangerade tillsammans med Riksutställningar under 2013 en serie “stafettsamtal” under rubriken Vilken funktion har konsten i samhället? Samtalen syftade till att lyfta fram samtidskonstens och de mindre samtidskonstinstitutionernas betydelse och värde ur ett demokratiskt och ekonomiskt samhällsperspektiv. Samtal arrangerades i Skövde, Gävle, Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. David Karlsson var moderator för samtalen som involverade tjänstemän och politiker på de olika orterna där de arrangerades.

En fråga som engagerar Klister är Vilken funktion har konsten i samhället? Konsten behöver spelrum för att på allvar kunna vara en resurs för en plats, stad eller bygd. Konstens betydelse är större än det enskilda galleriet, museet eller konsthallen som utgör viktiga plattformar för konstens. Kulturens roll i samhällsutvecklingen diskuteras i dag i många sammanhang, ofta blir dock dessa samtal rätt allmänt hållna. Dessutom handlar de mer och mer om konstens sociala och ekonomiska nyttofuktion. Hur ser dessa samband egentligen ut? Hur kan politik, kulturliv och konstnärer, små och stora institutioner, kommun, stat och region samverka för att åstadkomma processer som låter konstens potential blomma?

Cluster

Pågående Cluster (www.clusternetwork.eu) är ett nätverk bestående av åtta institutioner och organisationer som samtliga arbetar med samtidskonst och som verkar i bostadsområden i ytterkanten av europeiska städer, samt en i Israel. Var och en arbetar aktivt med förhållandet till det egna området och de specifika förutsättningar som följer med det.

Cluster växte fram under sommaren 2011 med målet att underlätta ett kunskapsutbyte om hur institutionerna och organisationerna drivs, i synnerhet i relation till hur man förhåller sig till lokala kontexter. Utöver det är långsiktiga mål att arbeta med varandra och att öka medvetenheten om institutionernas och organisationernas arbete och dess värde. Cluster är det första nätverket i sitt slag.



























Medlemmarna i Cluster är Casco — Office for Art, Design and Theory, Utrecht, Nederländerna; CAC Brétigny, Brétigny-sur-Orge, Frankrike; Les Laboratoires D’Aubervillers, Aubervilliers, Frankrike; Tensta konsthall, Stockholm, Sverige; The Showroom, London, UK; CA2M Centro Dos De Mayo, Madrid, Spanien; The Israeli Center for Digital Art, Holon, Israel; och P.A.R.A.S.I.T.E. Museum of Contemporary Art, Ljubljana, Slovenien.


© www.enflo.one  - Sidan uppdaterad 13 februari 2020