offentlig

OFFENTLIG KONST

Statens konstråd >>   KRO >>  BBC >>     Sofia Sundberg>>    Karl Tuikkanen>>  Ingo Vetter>>


Pressinbjudan: Rivna hus blir landskap av minnen när Kiruna flyttar –

Statens konstråd, LKAB och Kiruna kommun inviger ”Loggbok” >>

Offentlig konst 


Malmen i Kiruna, Sveriges nordligaste kommun, är stadens förutsättning, dess ekonomiska ryggrad. Försvinner malmbrytningen rasar samhället samman, så när staden ligger i vägen för malmbrytningen får staden flytta på sig. 2004 kom det avgörande beslutet. Kirunaborna skulle tvingas överge sina hem, affärer, skolor, bibliotek och inte minst sin stolthet, Stadshuset. 2015 började evakueringen av den drygt 100-åriga staden till det närbelägna Tuolluvaara tre km österut. En del byggnader flyttades, från andra tog man till vara delar att införliva med nybyggnationer i Tuolluvaara men det mesta revs. Idén att skapa ett minnesmonument över stadsflytten kom att involvera flera olika instanser; på idéstadiet fanns Riksantikvarieämbetet, Boverket och ArkDes med, därefter tog Staten konstråd, LKAB och Kiruna kommun över och konstnärerna Sofia Sundberg, Karl Tuikkanen och Ingo Vetter anlitades för projektets konstnärliga utformning.

 

Resultatet heter Loggbok och finns i den nyskapade Gruvstadsparken som tidigare alltså var ett stort bostadsområde. Det är byggt med över tvåtusen ton rivningsmaterial (betong och tegel) från 1960-tals bostadshus, krossade och packade i gabioner (en modern variant av ett gammalt armeringssätt som konstruktionsindustrin utvecklat till miljövänliga, anpassningsbara och estetiskt tilltalande stålkorgar).

 

Så har man skapat ett landskap som ska minna om livet och människorna som levde här i 50 år, deras lägenheter, gårdar, gångvägar. Det här är inte lämningar i största allmänhet, gabionerna är aktivt skapade ruiner i en konstnärlig gestaltning (och termen ”gabion”, så fantsifull och exotisk för gemene man - nästan som ett science fiction ord!)

 

Vartefter gruvbrytningen penetrerar underjorden kommer man inte längre att få gå omkring i parken och Loggbok blir då ett konstverk som bara kan betraktas på avstånd. Det som hänt i Kiruna har hela tiden varit planerat och under kontroll så detta minnesmärke är något helt annat än andra offentliga minnesmärken över ödesdigra katastrofer. Jag tänker på Kirsten Ortweds skulpturgrupp Till Raoul Wallenberg i Stockholm (2001) och på det aldrig uppförda minnesmonumentet ”Memory Wound” av Jonas Dahlberg, till minne av offren för Utøya-massakern den 22 juli 2011. Dessa mycket omdiskuterade samtida minnesmärken väcker frågan om vad vi ska minnas och hur ska det gestaltas. Det som från början varit kontroversiellt i Kiruna har vunnit konsensus och Joanna Zawieja, producent för Stadsutveckling på Statens konstråd, kunde vid invigningen i november 2015 lugnt konstatera: ”Det är en poetisk gestaltning av en samhällsomvandling och samtidigt en rationell lösning för rivningsmassor”.


Bakgrunden var kommunens ansökan till Statens konstråd för att redan från början få med konstnärer i så tidigt skede som möjligt. I den tävling man utlyste valdes tre förslag ut och konstnärerna Sofia Sundberg, Karl Tuikkanen och Ingo Vetter fick själva möjlighet att samordna sina respektive idéer till ett gemensamt konstprojekt som resulterade i Gruvstadsparken med projektet Loggbok. Arbetsgången, liksom uppdraget, var originellt och resultatet känns både ärligt och självständigt. Just så här kan en stagnerande buffertzon gestaltas. Västvärldsliga minnesmonument som gudaboningen Akropolis i Aten och romartidens världspolitiska mötesplats på Forum Romanum söker vi ge evigt liv. Gruvstadsparken i Kiruna är ett förgängelsens tempel, en temporär skapelse i avvaktan på att människans exploatering av järnmalmen i berget slukar gabionmonumentet.


Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,

där den låg, ligger berghällen bar,

men däröver går minnet med vinden svalt,

och det minnet är allt som är kvar.

                      ur Strövtåg i hembygden av Gustav Fröding

 

För ett kritiskt resonemang kring Loggbok som offentlig konst, speciellt beaktande genus- och maktperspektiv måste vi börja med att titta på förutsättningarna för konstverket. I Kirunas historia löper konst som en röd tråd parallellt i den helt dominerande företagsverksamheten, LKAB. Företagets förste disponent Hjalmar Lundbohm (1855-1926) geolog, industriledare och konstsamlare och grundare av Kiruna drev stadsplaneringen från 1900 med järnhård hand i ”ett gigantiskt socialt experiment” från sekelskiftet och så småningom fick han epitetet "Lapplands okrönte konung". Under 20 år ”regerade” han i Kiruna när ett helt nytt samhälle skulle byggas. Hans inställning i olika frågor blev tongivande. I planläggningen av bostadskvarteren var han framsynt och i utbildningsfrågan var han drivande för att arbetaklassen skulle ha goda skolor. Han delade samtidens koloniala inställning till den samiska och tornedalska befolkningen. Enlig Curt Persson och såg Lundbohm samer och tornedalingar som lägre stående och ville t.ex. att samerna skulle fortsätta bo i kåtor samt att ”samebarnen inte skulle utsättas för den svenska bofasta kulturen, som han ansåg vara skadlig för dem.

 

Hjalmar Lundbohms konstintresse, till skillnad från hans tydliga särartspolitik för tornedalingar och samer, levde kvar både i LKAB och kommunen. Ansvarsfullt har man förvaltat den konst som fanns kvar efter Hjalmar Lundbohm och utvecklat konstlivet i Kiruna t.ex. med ett årligt konstnärsstipendium. En konstnärlig iscensättning av 2000-talets stadsomvandling var självklar och dess utformning visar människans makt över naturen. Ett genusperspektiv på Loggbok ger inte annat vid handen än att av tre konstnärer är två män och en är kvinna. Av byggjobbarna som utfört det maskinella och manuella arbetet torde en överväldigande majoritet varit män. Därmed inte sagt att verket fungerat som diskriminerande eller kränkande för som Vetenskapsrådet tolkar genusperspektivet ” Obs! Köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll ska inte förväxlas med jämn könsfördelning i forskargruppens sammansättning eller jämställd bedömning av forskningsansökningar.

 

 

 

Referenser:

Hermerén, Karin & Orrje, Henrik, Offentlig konst: ett kulturarv : tillsyn och förvaltning av byggnadsanknuten konst, 2., omarb. uppl., Statens konstråd, Stockholm, 2014
http://issuu.com/statenskonstrad/docs/offentlig-konst-ett-kulturarv_staen

 

Statens konstråd, Pressinbjudan 2015-11-03

https://news.cision.com/se/statens-konstrad/r/pressinbjudan--rivna-hus-blir-landskap-av-minnen-nar-kiruna-flyttar---statens-konstrad--lkab-och-kir,c9857268

 

Statens konstråd,

Loggbok.

Konstnär: Sofia Sundberg, Karl Tuikkanen och Ingo Vetter

Kategori: Permanent konst, Stadsutveckling

Ort: Kiruna

https://statenskonstrad.se/konst/gruvstadsparken-2/

 

Svensson Julia. I gruvans skugga, Arkitektur 2016:7 (sid 40 - 45)

 

Persson, Curt, Hjalmar Lundbohm [Elektronisk resurs] en studie om ledarskap inom LKAB 1898-1921, Luleå, 2015

http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:999152/FULLTEXT01.pdf

 

Är köns- och genusperspektiv relevant i din forskning? Vetenskapsrådets webbsida

https://www.vr.se/soka-finansiering/krav-och-villkor/beakta-kons--och-genusperspektiv.html


Fagerström, Linda & Haglund, Elisabeth, 2010, Plats, poetik och politik, i första hand sid 6-19, finns som pdf på Canvas.


Hermerén, Karin & Orrje, Henrik, 2014, Offentlig konst: ett kulturarv, sid 8–40, 187–192, 313-315, 347-359 och gärna sid 305-320. Texten i sin helhet finns som Pdf på Canvas.


ett kulturarv, sid 8–40  Ett skönhetens århundrade -


187–192, Hertha Hillfon, Karolinen, Karlstad 187


313-315, Myndigheter som verkar inom området byggnadsanknuten konst 313  Statens konstråd 313


347-359,

Offentlig konst – ett kulturarv värt att bevara 347
Sammanfattning av forskningsprojektets resultat 348
Framtida utveckling för att stärka tillsyn och bevarande 351
Kartläggning och samlad dokumentation 352
Ökad samverkan mellan fastighetsägare och kulturmiljöområdets aktörer 353
Värdering av byggnadsanknuten konst 353
Tillsyn: antikvarisk medverkan, utökade beslutsunderlag och skyddsföreskrifter 354
Förstärkning av konstvetenskaplig kompetens och kunskapsöverföring 355
Övergripande regelverk och interimistiska byggnadsminnesförklaringar 356
Kommunerna och plan- och bygglagen 356
Kultursamverkansmodellen och offentlig byggnadsanknuten konst 357
Antikvarisk ersättning för offentlig konst 358
Nationellt organ för tillsyn och förvaltning av byggnadsanknuten konst 358


och gärna sid 305-320.

Kulturmiljöområdets aktörer 305
Antikvarisk kompetens kring byggnadsanknuten konst 306
Moderna Museet 307
Nationalmuseum 308
Skissernas Museum 310
Länsmuseer och kommunala museer 311
Myndigheter som verkar inom området byggnadsanknuten konst 313
Statens konstråd 313
Riksantikvarieämbetet 315
Länsstyrelser 316
Boverket 318
Statens kulturråd 319




Lidén, Anne (2013). ”Fredsmonumentet på Stora Torget i Karlstad. Att utgå från offentlig konst i undervisningen”. s. 89–110, i antologin Spänningsfyllda erfarenheter i skilda kontexter. Pdf på Canvas.

Sjöholm Skrubbe, Jessica, ”Skulptur, klotter och motmonument”, konferenspapper ACSIS 2005, 15 sidor. Pdf på Canvas.

Referenslitteratur: Upptäck konsten i Karlstad. Pdf på Canvas.



Gå in på Konstrådets hemsida >> och orientera dig vad gäller deras uppdrag


Statens konstråd producerar och verkar för att offentlig konst ska vara tillgänglig och nyskapande i våra livsmiljöer – vårt arbete finns representerat i hela landet.


Statens konstråd grundades 1937 och är en statlig myndighet under Kulturdepartementets område för bildkonst, arkitektur, form och design. Den konst vi producerar är representativ och ger uttryck för den tid vi lever i. Våra uppdrag och vårt arbete följer och förändras i takt med samhällets utveckling och speglar samtiden.

Samtidskonst är inte bara objekt. Det är upplevelser, sociala interaktioner och kritiska och kreativa förhållningssätt. På liknande sätt är de offentliga rummen inte bara gatan och torget, utan i minst lika hög grad de sociala och mentala offentliga rummen. De som uppstår när vi träffar varandra, utbyter åsikter och uttrycker känslor. Denna väv av komplexa och dynamiska situationer är Statens konstråds självklara spelplan.

Statens konstråd har ett årligt anslag på 42,9 miljoner kronor (2020), för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön samt ett ramanslag på 31,8 miljoner kronor (2020).



och organisation


Statens konstråd leds av en direktör. Därutöver finns också projektanställda samt projektledare och konstkonsulter som arbetar tidsbegränsat. I och med att den nya myndighetsförordningen började gälla 2008, har Statens konstråd ett insynsråd. >> WIKI


Myndighetsregistret >>



Aula Medica >>     Broschyren >>       Wingårdhs >>     SVT Play >>