bebyggelse

Bredablick

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande: FVU är positiv till en måttlig förtätning av bebyggelsen i kv. Bredablick. Kommunens ambition att göra denna del av stadskärnan mer stadsmässig med bl.a. lokaler i bottenvåningen och nya bostäder är positiv. Det är vidare positivt att den nya bebyggelsen vid Kungsgatan anpassats till omgivande hushöjder vid denna gata. Det finns fortfarande möjligheter att med väl anpassad nybyggnation inom kvarteret Bredablick skapa en mer levande och attraktiv stadsmiljö̈ utmed Kungsgatan. >>



Digitala stadsmuseet -  FAKTABLAD >>

Husets alla delar >>



KOMPONERANDETS MYSTERIER  En studie av fasader och hur de upplevs av respektive lekmän och arkitekter  Ett examensarbete i arkitektur av Beatrice Plathner >>



Uppsalas färger >>

Blått är en relativt ovanlig fasadfärg och är en av de svårare att färgsätta med. Blåa pigment har traditionellt varit dyra och även svåra att få att behålla sin kulör då de ofta bleknar eller grånar med tiden. I Uppsala har vi några fina exempel på blå fasader som är lyckade och som ger karaktär åt byggnaderna.


Rosa tillhör de varma färgerna och finns i ett stort spann från milt, ljust tegelrött till klar marsipanrosfärg. Uppsala slott är den största rosa byggnaden vi har, en kulör den fick vi renovering 2001.


Röda hus är ett av de svenska signumen när det handlar om fasader med falu rödfärg. Att måla byggnader röda var från början ett sätt att imitera det dyra teglets färg. Men röda fasader behöver inte bara handla om småhus i trä utan även putsade fasader och tegelbyggnader räknar vi till kategorin röda hus.


Gult En mycket vanlig kulör för färgsättning av fasader är gult. Bland kulörerna finner vi allt från ljusaste vanilj till kraftigt smörgult eller solrosgult. Rätt val av kulör ger byggnader ett varmt och inbjudande utseende men de intensivaste knallgula färgerna kan ge rakt motsatt effekt. Kulörer som på färgprov ser bleka och smutsiga ut ger ofta den klara, varma gula färg man eftersträvar.


Gröna färger kan kulörmässigt spänna ifrån ljusa gulgröna toner till mörkt oliv- och mossgrönt. Gröna färger kan upplevas som lugna och naturlika men även hårda eller konstlade. I Uppsala finner vi byggnader som befinner sig längs hela skalan av gröna toner med Vaksalaskolan som en av praktbyggnaderna i sin ljusa men klara ton.


Vitt som fasadfärg är alltmer populärt speciellt på villor och småhus. Vitt är inte helt lätt att hantera på fasader och en helt ren vit färg är ovanligt och ger ett skarpt och hårt intryck med dragning åt blått. Brutna vita kulörer är mildare och passar lättare in i omgivningen.


Brunt är en jordnära och naturlig kulör. Hus målade i brunt smälter ofta in i och anpassar sig efter omgivningen, ljuset och kulör på detaljer. För att få en tydligt brun fasad väljer man en mörk kulör. Om man väljer en mer brungul kulör kommer fasaden upplevas mer åt det gula hållet och ett rödbrunt prov ger en rödare fasad.


Beige  Alla beigefärgade kulörer har en dragning mot antingen grått, gult, brunt eller rosa. Beige fasader kan verka tråkiga men ger oftast ett lugn i stadsbilden och är hållbara över lång tid


Gråa hus kan både ge ett lugnt och milt intryck men även dystert och hårt beroende på sammanhang och detaljer. Vill du att huset ska upplevas neutralt ska du välja en grå nyans med gult i. Då riskerar du inte att huset upplevs blått.


Svarta hus är relativt ovanliga i Sverige. Dels för att vi inte har en tradition av att måla husen svarta, dels för att det tidigare varit svårt att ta fram riktigt svarta kulörer som håller över tid. Svarta hus har dock blivit allt vanligare på senare tid och på moderna byggnader. Svarta hus kan upplevas som både stilrena och dystra.


Bredablick planer >>

mera från FIDJELAND ARKITEKTKONTOR AB  >>


Frankfurterkökets arkitekt hette Margarete Schütte-Lihotzky (1897-2000)
För den som är nyfiken finns ett sådant kök utställt på Museum der Dinge (Werkbundarchiv), Berlin. 
Die "Frankfurter Küche" | Werkbundarchiv - Museum der Dinge


Säkundärköket – en matlagares mardröm

Få kökslösningar har blivit så kritiserade som 1930-talets sekundärkök. Trånga, mörka, varma och fuktiga – men praktiska för bostadsplanerare och byggmästare. Gustav Bergström berättar om när svenska husmödrar drabbades av de första kök som gick att tillverka industriellt

https://byggnadsvard.se/sakundarkoket-en-matlagares-mardrom/


Kök från funkis fram till 60-talet

https://www.byggahus.se/kok/kok-fran-funkis-fram-till-60-talet


Apropå lägenheter med  jungfrukamrar och köksingångar

SVENSK DOKUMENTÄR FRÅN 1999. Frida, en trotjänarinna, 59 min,

https://www.svtplay.se/video/26727185/frida-en-trotjanarinna

"1988 träffar vi Frida Nilsson, 76 år, som arbetar hos doktorn, 94 år, i en stor Östermalmsvåning i Stockholm. Frida bor i det lilla, lilla rummet innanför köket. Hon serverar lunch och middag till doktorn i stora matsalen. Själv äter hon de kalla resterna i köket efteråt. 1993 fyller doktorn 100 år och Frida är nu 81. Hon öppnar för gästerna och hon serverar, och när alla hurrar och skålar för doktorn i sherry, höjer Frida sitt glas ensam i köket. 1998 har doktorn dött vid 104 års ålder. Frida får för första gången, 86 år gammal, en egen bostad. "Jag har ju aldrig haft något eget", säger Frida, som började arbeta som piga vid 12 års ålder, när hennes mamma dog. Ett stycke nutidshistoria i tre delar av Marianne Gillgren."

En historia om arkitektur >>

"Byggnaden på bilden skulle exempelvis kunna beskrivas så här:

Vi ser en nästan kubformad trevåningsbyggnad i sten med tälttak. De sexdelade fönstren är fördelade på fyra fönsteraxlar. Avståndet mellan de två mittersta axlarna är kortare än avståndet mellan dem och de yttersta fönsteraxlarna. Byggnadens två ytterdörrar är välvda som rundbågar. Dörrarna är separerade från varandra och placerade på de två mittersta axlarna. Fönstrens storlek varierar så, att de på markplan och de i översta våningen är lägre än de i piano nobile. Fönster och dörrar har enkla omfattningar i natursten utan ornamentik. Murytan är rappad, knutarna är försedda med slät puts. Taket är täckt med svartmålad plåt. Byggnadens mittaxel kröns av en fönsterförsedd takkupa. En skorsten är belägen på taknocken.

Vilken nytta har man av en sån här uppräkning? Jo – du lär känna byggnaden väldigt bra när du gör en beskrivning. När jag skrev texten ovan insåg jag plötsligt att jag aldrig registrerat att det är skillnad i storleken på fönstren i de olika våningarna. Denna information kan vara till stor nytta när man undersöker olika byggnadsskeden. Byggnaden i fråga är för övrigt Kankas gård i Masku, ett av de få finländska stenslotten från senmedeltiden. Det uppfördes på 1500-talet av Henrik Klasson Horn och ägs i dag av Stiftelsen för Åbo Akademi."


min kommentar:

En fönsteraxel är ett antal vertikalt över varann anordnade fönster och en fönsterrad är ett antal horisontellt bredvid varann anordnade fönster.

Fler än en vertikal axel kallas fönsteraxlar. Fler än en horisontell rad kallas fönsterrader.


Uppgift 3:

Rita en planlösning till en villa/lägenhet utifrån en specifik stil/tidsperiod.


Varför Sverige har fula, dyra, små hus av dålig kvalitet >>


Arkitektspråk & byggstilar, Byggnadsstilar genom Stockholmshistorien >>


Professor: Det alla missar i debatten om vår stad, SvD

KULTURDEBATT | Äntligen – vi har fått en arkitekturdebatt i dagspressen! Men var är de som faktiskt kan något? Var är alla arkitekter, undrar Chalmersprofessorn Lars Marcus. >>


Excerpt from: Architectural Context in the Age of Big Data >>

Architectural Context Part 1: Order >>

Architectural Context Part 2: Perception >>

Architectural Context Part 3: Camillo Sitte >>


Pavillon de l’Arsenal, PARIS HAUSSMANN, A MODEL'S RELEVANCE >>



Arkitekturupproret >>





Uppgift 2:
Göra ett utsnitt av en stad i lera (antingen vara vanlig keramiklera, självtorkande papperslera, modellera eller trolldeg som man kan göra själv av mjöl, salt och vatten. Ni behöver max 1 kg).


 en modell av bebyggelsemönstret ni har blivit tilldelad. 

Gör en grundplatta som är ca 20x20 cm. För vissa av er kan det vara bättre att göra en rektangulär grundplatta istället. Ni kan antingen platta ut den med handen eller kavla ut den med tex en glasflaska. Jobba på en bit kartong så att ni lätt kan flytta modellen. Vänd lerbiten då och då när ni plattar ut den så fastnar den inte. Skär kanterna raka med tex en bordskniv.

Markera hur vägarna går genom att dra lätt med en kniv så att det bildas ett spår på vardera sidan av vägen. Därefter ska ni göra de enskilda husen. Studera strukturen på kvarteren och de olika byggnadernas former och placering. Lägg särskilt märke till storleksförhållandena mellan gatorna och kvarteren och mellan byggnaderna och gårdarna. Placera ut byggnaderna på lerplattan i relation till varandra och vägnätet. Ta med ev. offentliga byggnader, parker och alléer. Tryck fast byggnaderna. Om ni vill kan ni göra små täta spår med kniven på marken där husen ska stå och i botten på husen. Fukta spåren lätt (bäst funkar saliv då det är ett bra bindemedel) och tryck fast husen. Fäst husen ytterligare genom att trycka ner lite av husens lera i bottenplattans lera och sen släta till marken.

Fotografera av den färdiga modellen. Ta dels en bild rakt uppifrån och dels några från sidan så att det känns som om man står inne i modellen.


Svenska stadsplaner och stadsplaneideal genom tiden ... - DiVA

https://www.diva-portal.org › get › FULLTEXT01

av J Himo2018  >>


Rödabergsområdet var ytterligare en höjd som aldrig blev planlagd av Lindhagen men som år 1909 planlades tack vare de nya idealen. Området bebyggdes med tre till fyra våningars hyreshus med planterade gårdar och förgårdar. De öppna kvarteren bildade tillsammans stora kvarter i oregelbunden form. Karlbergsvägen som gränsar till områdets sydvästra sida är klassisk allégata från denna tid. Precis som i Lärkstaden var ambitionen att skapa ett bostadsområde och endast gatorna ut mot staden hade butiker i entréplan medan områdets lokalgator var butiksfria. (Åström, 1993)

Stockholms byggnadsordning

Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad
Behandlad av kommunfullmäktige 28 september 2020 Omslag: Lotta Kühlhorn
Tryck: Åtta45, 2020



stockholms-byggnadsordning.pdf

https://vaxer.stockholm › byggnadsordningen › 


Den för Stockholms innerstad typiska femvåningsbebyggelsen med 18 meter breda gator reglerades. Det gav, tillsammans med en tydlig stadsplan, Stockholms stenstad dess karaktär. s 13


Stockholms malmar karaktäriseras av den enhetliga höjden i fem till sex våningar i det sena 1800- och tidiga 1900-talens bebyggelse. Höjdskalan avspeglar sig i en horisontellt sammanhållen, men småskaligt varierad silu- ett, med enstaka genombrott av högre byggnader. Bebyggelsens jämna tak- linje, som följer takfotshöjden på cirka tjugo meter, bidrar till att malmarnas berg och höjdryggar syns på håll. s 45


Medeltidsgatorna följer terrängens form och har därför ofta krökta gaturum. De gavs en bredd på cirka fem meter med plats för mötande till fots och med kärror. Utformningen av gatorna under medeltiden var främst praktiska och inte estetiska. I Gamla stan styrdes gatunätets utveckling av förhållandet till stadsmuren. När stadsmuren miste sin försvarsroll växte successivt den nya gatustrukturen i anslutning till Österlånggatan och Västerlånggatan med täta gränder som leder ner till vattnet.

1600- och 1700-talens gator utgörs av gatunätet på malmarna med strikta rutnätsplaner. Stadsplaneringen speglar stormaktstidens ideal att skapa ord- ning och reda. Den syftade till att ge ett representativt intryck, ökad fram- komlighet, minskad risk för eldsvådor och att ge plats för nya bostäder och byggnader i den växande staden. Den innebar också omfattande rivningar av bebyggelse på Södermalm och Norrmalm till förmån för nya gator och stenhus. Exempel är Drottninggatan och Götgatan.

1800-talsgatorna ingår i en vidareutveckling av stormaktstidens rutnäts- plan. Lindhagenplanen från 1866 innehöll en differentiering mellan gator och platser av olika dignitet, som ringgator, diagonaler, breda trädplanterade esplanader och boulevarder och stjärnplatser. Viktiga gator har ofta utblickar mot naturlandskapets parker eller vattenrum. Exempel är Karlavägen, Strand- vägen, Valhallavägen och Norr Mälarstrand.

På 1910- och 1920-talen anlades gatorna anpassade till terrängen med rik- liga planteringar mot gårdarna, både i innerstaden och i närförorterna. De större infartsvägarna till staden utformades som planterade och väl gestal- tade gaturum som tillgodosåg dåtidens trafik. 1930-talets gator har en friare rumslig karaktär i enlighet med funktionalismens stadsbyggnadsideal om hus i park, ofta med husgavlar mot gatan. s 70


Ett viktigt karaktärsdrag blev de enhetliga gaturummen som formades av 18 meter breda gator och femvåningsbebyggelsen med en byggnadshöjd om cirka 19,5 meter som följde gatulinjen. Kvarterens indelning i flera fastig- heter resulterade i individuellt utformade byggnader inordnade i en med- vetet gestaltad helhet, vilket utgör ett av stenstadens mest karakteristiska drag än idag. s 109



Ovan: Det sena 1800-talets slutna kvarter med 19,5 meter höga hus och 18 meter breda gator, ofta med en park eller vatten i fonden. s 110


Ovan: 1920-talets konstfullt utformade gaturum med bebyggelse i tre till fem våningar, enstaka träd
och en byggnad i fonden. Gatuhörnen markerades ofta med högre byggnader eller praktgavlar.


Nedan: 20-talsklassicimens strama och välproportione- rade arkitektur. Fasaderna är ofta putsade eller slammade i varma kulörer i gul- eller rödockra, som här i Röda bergen.

Till höger: Portarna från 1920- talet är individuellt utfor- made och dekorerade med omfattningar i natur- eller konststen. s 114



GRÖNSKAN i Röda Bergen >>


arena essä PUBLICERAT: 16 NOVEMBER, 2019 AV: CLAES CALDENBY

En dag skall jorden bliva vår >>


Om Röda Bergen >>


https://www.erikolsson.se/bostader-till-salu/OBJ14508_1893218308

Torbjörn Klockares gata 4 Slutpris: 5 100 000 kr, Boarea 46 kvm Avgift 1747 kr Rum 2,5 rum och kök Våning 3 av 3


https://www.husmanhagberg.se/objekt/torbjorn-klockares-gata-21-vasastan-rodabergen/OBJ25420_1779107177/

Torbjörn Klockares Gata 21, 2 rok, 58 kvm VÅNING 0.5 MÅNADSAVGIFT 2 240 kr BYGGÅR 1920-25 

https://www.myrstacken.se/

Hur stort är området?  I vilken skala ska jag göra modellen?


20 cm ggr 14 cm

 


Stadsmuseets kulturklassificering, interaktiv karta.

https://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html

Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering

Blå, gröna och gula hus

Klassificeringen görs generellt på fastighetsnivå. De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är:

  • blått är den högsta klassen och omfattar bebyggelse som bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden.

  • grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

  • gult är den tredje nivån som används vid klassificering. Fastighet markerad med gult på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta innebär att bebyggelsen bedöms ha positiv betydelse för stadsbilden och/eller ha visst kulturhistoriskt värde.

Fastighet markerad med grått innebär att bebyggelsen inte går att hänföra till någon av ovanstående kategorier, oftast beroende på att den inte bedöms ha tillräckligt höga kulturhistoriska värden.

För att öka kunskapen om Stockholms bebyggelse fick Stockholms stadsmuseum i början av 1970-talet i uppdrag att inventera alla hus i innerstaden förutom Gamla Stan. Man dokumenterade och sammanställde uppgifter om husen under åren 1973-1988. I inventeringen hittar man fakta om byggnadsår, arkitekt, byggherre, byggmästare samt ombyggnader. I korthet beskrivs även fastighetens fasader och trapphus som de såg ut vid inventeringstillfället. Vissa enstaka lägenheter finns också kort beskrivna. I inledningen i varje volym kan du läsa om stadsdelens utveckling och historia. Därefter hittar du uppgifter om de enskilda husen - de är ordnad alfabetiskt efter kvartersnamn. Inventeringen av Birkastan, Röda bergen och Rörstrand gjordes 1973. Boken gavs ut 1974. 234 sidor.  >>

Röda Bergen Se sid 109-131 - PDF nedan! https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/KUL/SSM_Birkastaden,_Roda_Bergen,_Rorstrand__by_1974_04.pdf

Torbjörn Klockares gata 1-9,
Vikingagatan 39-45,
Norrbackagatan 70,
Tempeltrappan 2

Stockholmskällan: kartor över området från 1600-1700-talen till idag >>

https://stockholmskallan.stockholm.se/sok/?postId=10673&map=true

Om Röda Bergen

Följande är från svenska Wikipedia:

Röda bergen eller Rödabergsområdet är ett informellt område i nordvästra delen av stadsdelen Vasastaden i Stockholms innerstad. Området avgränsas av gatorna Karlbergsvägen, Norrbackagatan, Gävlegatan och Sankt Eriksgatan. >>

Fastighetsbeteckningen är Kannan 13.
Idag består föreningen av 1 hus med 11 uppgångar – Torbjörn Klockares gata 1-9, Vikingagatan 39-45, Norrbackagatan 70 och Tempeltrappan 2. I föreningen finns totalt 120 lägenheter, varav några är hyreslägenheter. Föreningen har också 4 lokaler – bland annat en restaurang och ett daghem. >>


Torbjörn Klockares gata 1-9,
Vikingagatan 39-45,
Norrbackagatan 70,
Tempeltrappan 2

Uppgift 2:
Gör en modell av bebyggelsemönstret

Röda Bergen

Präglas av 1920-talets stadsplanideal. Man ville göra Röda Bergen-området till en så kallad trädgårdsstad med små hus och grönskande trädgårdar. Fortfarande idag känns området som en liten småstad mitt i smeten. Röda bergen är kulturskyddat och Stockholms stadsmuseum har bedömt att området har ett stort kulturhistoriskt värde. >>






I föreläsning nr 5 kan ni se hur de olika stadsplaneidealen ser ut.

Sök även gärna information och inspiration på internet.


I de fallen ni har fått en bestämd plats är det bra att titta på Google maps eller liknande söktjänst som har satelitkartor.

Gör en grundplatta som är ca 20x20 cm. För vissa av er kan det vara bättre att göra en rektangulär grundplatta istället. Ni kan antingen platta ut den med handen eller kavla ut den med tex en glasflaska. Jobba på en bit kartong så att ni lätt kan flytta modellen. Vänd lerbiten då och då när ni plattar ut den så fastnar den inte. Skär kanterna raka med tex en bordskniv.

Markera hur vägarna går genom att dra lätt med en kniv så att det bildas ett spår på vardera sidan av vägen. Därefter ska ni göra de enskilda husen. Studera strukturen på kvarteren och de olika byggnadernas former och placering. Lägg särskilt märke till storleksförhållandena mellan gatorna och kvarteren och mellan byggnaderna och gårdarna. Placera ut byggnaderna på lerplattan i relation till varandra och vägnätet. Ta med ev. offentliga byggnader, parker och alléer. Tryck fast byggnaderna. Om ni vill kan ni göra små täta spår med kniven på marken där husen ska stå och i botten på husen. Fukta spåren lätt (bäst funkar saliv då det är ett bra bindemedel) och tryck fast husen. Fäst husen ytterligare genom att trycka ner lite av husens lera i bottenplattans lera och sen släta till marken.

Fotografera av den färdiga modellen. Ta dels en bild rakt uppifrån och dels några från sidan så att det känns som om man står inne i modellen. Lägg bilderna i ett dokument som ni sparar i pdf-format. Döp dokumentet med er seminariegrupps bokstav, ert namn och stadsplanetyp och ladda upp på Mymoodle senast kl. 10 samma dag som ert seminarium är.

Vi diskuterar de olika stadsplanerna på ett Zoomseminarium v. 10.

Seminariegrupp A: ons kl. 15.00-17.00


Materialguiden - Rapport från Riksantikvarieämbetet (materialens historia och egenskaper) 2013,  571 s. >>

Byggnadsinventering i centrala Strömstad >>

Bebyggelseregistret (BeBR) det byggda kulturarvet - regionala museer, Svenska Kyrkan, länsstyrelser, kommuner, universitet och högskolor i samverkan med Riksantikvarieämbetet  >>

Inventeringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt bebyggelsehistoria mellan 1950 och 2000, exemplet Jönköping >>

Utdrag ur Kulturhistorisk bebyggelseinventering i Tanums kommun, del 4a. Grebbestad etapp 1 (Hösten 2008, rev nov 2009) >>    sid 13

Grebbestad 2:49

Nedre Långgatan 34

Byggår: ca 1880
Fd husnummer/stadsäga: nr 10a/ stg 57

Historia: Huset har fått Tanums Kommuns byggnadsvårdspris för en varsam renovering och återgång till tidigare utseende.

Beskrivning: Byggnaden är uppförd i 11⁄2plan med plankstomme. Grunden består av kvaderhuggen granit och på taket ligger enkupiga tegelpannor. Takfoten och vindskivorna är figursågade. Takåsarna har figursågade tassar. Fasaden är klädd med vit locklistpanel och avslutas uppåt mot en profilerad list. Fönstren är kopplade fyrluftsfönster, sk korspost, med spröjsar i nedre bågarna. Fönstren är vita och fodren är mörkgröna. Fönstren i källarplan är treluftsfönster, sk T-postfönster. Frontespis finns både på västra och östra fasaden, åt öster även en balkong. I huset finns idag Café Sjögrens i Backen.

Värden att bevara: Fönsterutformningen, nock och vindsvalefönstren, granitgrunden, entrédörren, figursågade brädor.

Motivering: Huset är relativt välbevarat och det har varsamt renoverats till ursprungligt utseende. Huset är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Grebbestad samt har ett stort miljömässigt värde för för gatubilden utmed Nedre Långgatan.

Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II

Restaurang Källaren i Taunums kommum >>


Stockholm - Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering karta >>



Praktisk arkitekturhistoria

- Vilka råd vill du ge studenter som ska läsa kursen nästa gång? från tidigare utvärdering)

  1. Njut! Sitt ner och lyssna på Annas föreläsningar, de är jättebra.
    Läs litteraturen, gå igenom uppgifterna för att planera din tid så du hinner med
  2. Följ kursschemat. Ha kul :)
  3. Dyk rakt in och simma lugnt!
  4. Sätt igång från start med läsningen av litteraturen.
  5. Köp även referens- och tipslitteraturen. Jättebra och jättefina böcker! Lägg på minnet vilka arkitekter som ritat vad och studera deras stilar
  6. Försök hålla en jämn lästakt och följa det schema som finns.
  7. Läs litteraturen, gå igenom uppgifterna för att planera din tid så du hinner med.
  8. Följ Annas råd om att börja med stilanalysen tidigt! Att sitta med en tenta, en stilanalys, en fasadmodell och ett seminarium sista två veckorna kan nog bli svårt för en del. Så lyssna på kursansvarige när denne säger det.
  9. Det är viktigt att hänga med från start och lägga ner tid på kursen varje vecka, mer än man tror. Använd föreläsningarna som stöd till tentaläsningen. Släpp prestationskraven och njut!



Bebyggelseutvecklingen från 1800-talet till idag 

Linnéuniversitetet

att se är att förstå  ->  koppla bort hjärnans förförståelse -   teckna - SE  - kursen är teoretisk men också gestaltande

examinationen består av 12 tentaminauppgifter:

3 gestaltande uppgifter  med påföljande seminarium


+ 2 textbaserade uppgifter med 1 seminarium

1) olika termer ocg begrepp

2) STILANAYS - egen uppgift utan seminarium

+ 2 tidsbegränsade prov (välj dag i v. 11 och i v. 21)

+ ett litteraturseminarium om stadsplanering utifrån 2 givna texter i v. 22 Seminarium 5: diskussion utifrån artikeln De rivningshotade landshövdingehusen i Södra Gårda och avsnittet om 2000-talet i Svensk bostadsarkitektur samt era egna erfarenheter. Seminariegrupp A: ons  1 juni kl. 15-17

(datum?)


v. 14   Seminarium 3: vi diskuterar era planlösningar

Seminariegrupp A: ons 6/4 kl. 15-17 Seminariegrupp 

utsnitt av en STAD

bostadsplanlösning

fasadmodell (i Kalmar)


Litteraturen:

Björk, Cecilia, Nordling, Lars & Reppen, Laila (2018). Så byggdes staden.

Stockholm: Svensk Byggtjänst 215 s. Senaste upplagan.


Nylander, Ola (2018). Svensk bostadsarkitektur. Utveckling från 1800­tal till 2000­ tal.

Lund: Studentlitteratur 463 s. ISBN 9789144123875.


Tietz, Jürgen (2008). Den moderna arkitekturens historia.

Königswinter: H. F. Ullmann 127 s. ISBN 9783848007899


Tillhandahålls på kursens lärplattform:

Vikstrand, Anna Micro (2019) ”De rivningshotade landshövdingehusen i Södra Gårda – en segdragen kamp mellan strukturer och aktörer”, Bebyggelsehistorisk tidskrift 76 (2019) s. 80­97.


Hall, Thomas & Dunér, Katarina (red.) (1997). Den svenska staden: planering och gestaltning – från medeltid till industrialism . Stockholm: Sveriges radio s. 106­123. ISBN 9152217973.


Referenslitteratur
Ahlstrand, Jan Torsten & Eriksson, Torkel (1969). Arkitekturtermer: fyrspråkigt lexikon över arkitektur­ och stadsplanetermer


Björk, Cecilia, Reppen, Laila & Kallstenius, Per (2013). Så byggdes husen 1880­ 2000: arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år. Stockholm: Svensk Byggtjänst 166 s. ISBN 9789173336185.

pg från Adlibris:

  • Så byggdes staden
  • Den moderna arkitekturens historia

Följande produkter är på väg från leverantören:

  • Svensk bostadsarkitektur : utveckling från 1800-tal till 2000-tal



 
  redogör  för och reflektera över den arkitektur­ och stadsplanehistoriska utvecklingen under de senaste 200 åren,
  redogör  för grundläggande arkitektoniska termer och begrepp som används inom arkitektur och stadsplanering,
  analysera byggnader och bebyggda miljöer utifrån sociala, ekonomiska, geografiska, arkitekturhistoriska och historiska aspekter,
  undersöka och förklara arkitekturens stildrag genom att rita och bygga egna modeller.
 
 den moderna stadens bebyggelse med tyngdpunkt på tiden från 1880 fram till idag, arkitektur och stadsplanering. Fokus på svenska och europeiska förhållanden. Kursen tillämpar ett kreativt reflekterande arbetssätt där teori, observation och praktiskt arbete ger studenten fördjupade kunskaper inom ämnesområdet.
  en undervisningshelg (avgift ca 200 kr. ) i Kalmar som innehåller stadsvandringar och arbete med en av de gestaltande uppgifterna.
 inspelade föreläsningar och seminarier via kursens lärplattform.  
Kursen examineras genom muntliga, skriftliga och gestaltande uppgifter samt 1­- 2 tentamina som görs via kursens lärplattform. 



Lista på fördjupningslitteratur
Praktisk arkitekturhistoria. Bebyggelseutvecklingen från 1800-talet till idag.

Svensk arkitekturhistoria

Bedoire, Fredric (2015). Den svenska arkitekturens historia 1800-2000. Stockholm: Norstedts i samarbete med Stockholms byggnadsförening och Kungl. konsthögskolan


Björk, Cecilia, Kallstenius, Per & Reppen, Laila (2003). Så byggdes husen 1880-2000: arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år. 5., [utök.] uppl. Stockholm: Formas


Björk, Cecilia, Reppen, Laila & Nordling, Lars (2009). Så byggdes villan: svensk villaarkitektur från 1890 till 2010. Stockholm: Formas


Björk, Cecilia & Reppen, Laila (2016). Tidstypiskt: arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880- 1980. Stockholm: Svensk byggtjänst


Björk, Cecilia, Bergström, Gustav & Reppen, Laila (2020). Tidstypiska kök & bad 1880- 2000. Stockholm: Svensk byggtjänst


Brunnström, Lisa (1990). Den rationella fabriken: om funktionalismens rötter = The rational factory : on the roots of modernist architecture. Diss. Umeå : Univ.


Brunnström, Lisa (2004). Det svenska folkhemsbygget: om Kooperativa förbundets arkitektkontor. Stockholm: Arkitektur


Caldenby, Claes, Hallemar, Dan & Helsing, Cecilia (red.) (2021). Staden, platserna och husen: Göteborgs arkitektur 1921-2021. Stockholm: Arkitektur Förlag


Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920. 1. uppl. Stockholm: Ordfront


Eriksson, Eva (2000). Mellan tradition och modernitet: arkitektur och arkitekturdebatt 1900- 1930. Diss. Stockholm : Univ.


Eriksson, Eva (2001). Den moderna staden tar form: arkitektur och debatt 1910-1935. Stockholm: Ordfront


Eriksson, Eva (red.) (2003). Stockholms stränder: från industri till bostäder. Stockholm: Samf. S:t Erik


Grandien, Bo (1979). Drömmen om renässansen: Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt och mångfrestare = [A renaissance vision] : [Fredrik Wilhelm Scholander, architect and virtuoso]. Stockholm: Nordiska mus.


Grandien, Bo (1987). Rönndruvans glöd: nygöticistiskt i tanke, konst och miljö under 1800- talet. Stockholm: Nordiska museet


Gullberg, Anders & Rudberg, Eva (2001). Byggare i Stockholm: byggmästarerollen under 1900-talet. Stockholm: Stockholmia


Hall, Thomas (red.) (1991). Planning and urban growth in the Nordic countries. 1. ed. London: E & FN Spon


Hall, Thomas (red.) (1999). Rekordåren: en epok i svenskt bostadsbyggande. 1. uppl. Karlskrona: Boverket


Hall, Thomas (2002). Huvudstad i omvandling: Stockholms planering och utbyggnad under 700 år. 2. uppl. Stockholm: Carlsson


Linn, Björn (1989). Storgårdskvarteret: ett bebyggelsemönsters bakgrund och karaktär. 2. uppl. Göteborg: Avd. för arkitekturens teori och historia, Chalmers tekniska högsk.


Paulsson, Thomas (1994). Den glömda staden: svensk stadsplanering under 1900-talets början med särskild hänsyn till Stockholm: idéhistoria, teori och praktik. [Ny, rev. uppl.] Stockholm: Stockholmia


Pihl Atmer, Ann Katrin (2002). Sommarnöjen vid vattnet. Stockholm: Bonnier


Pihl Atmer, A.K. (1998). Livet som leves där måste smaka vildmark: sportstugor och

friluftsliv 1900-1945. Stockholm: Stockholmia


Reppen, Laila & Vidén, Sonja (2006). Att underhålla bostadsdrömmen: kvaliteter och

möjligheter i flerbostadshus från åren 1961-1975. Stockholm: Formas


Rudberg, Eva (1981). Uno Åhrén: en föregångsman inom 1900-talets arkitektur och

samhällsplanering. Diss. Stockholm : Tekn. högsk.


Rudberg, Eva (1989). Sven Markelius, arkitekt. Stockholm: Arkitektur


Rudberg, Eva (1992). Folkhemmets byggande: under mellan- och efterkrigstiden. Stockholm: Svenska turistfören.


Rudberg, Eva (1999). Stockholmsutställningen 1930: modernismens genombrott i svensk arkitektur. Stockholm: Stockholmia


Rudberg, Eva (1999). Mark för framtiden: kommunal översiktsplanering i Sverige under nittonhundratalet. [Ny, omarb. utg.] Stockholm: Byggforskningsrådet


Rådberg, Johan (1997). Drömmen om atlantångaren: utopier & myter i 1900-talets stadsbyggande. Stockholm: Atlantis


Sumner, Anne, Borgerliga ambitioner och adliga ideal: slott och byggherrar i Sverige kring sekelskiftet 1900, Carlsson, Diss. Göteborg : Univ., 2004,Stockholm, 2004


Vikstrand, Anna Micro (2005). Strävan efter ett ordnat samhälle: stadsplanering i Huddinge 1900-1960. Diss. Stockholm : Stockholms universitet


Vikstrand, Anna Micro (2010). Efterkrigstidens centrumanläggningar i Uppsala län: ett arkitektoniskt arv att värna om. Uppsala: Upplandsmuseet


Zeilon, Maria (2012). Tidstypiskt 1960/1970: hur vi bodde, byggde, levde, var och hur och kanske varför: och några tips på hur vi kan ta hand om arvet idag. Göteborg: Kulturgrafik i Västsverige


Ångström Grandien, Inga Lena (2022). Åboms kyrkor. Arkitekten Johan Fredrik Åbom och 1800-talets kyrkobyggnadsverksamhet. Acta Universitatis Upsaliensis


Arkitekturens position i totalitära samhällen inte entydig

ARKITEKTURUPPRORET 

Arkitekturguide  Köpenhamn

Smakfrågan i arkitektur ofta osynlig för samtiden

23 APRIL 2019

Solmaz Beik och Tova Rudin-Lundell tar avstamp i postmodernismens arkitektur för att diskutera svårfångade och omätbara frågor om smak inom arkitektur. 


Linnéuniversitetet AKADEMIN MITT I STADEN 


Hållbarhet 


Dödstrist feglir på Arkitekturmuseet


Två skolor blir en: Bitte Nygren prefekt på nya HDK



God arkitektur lyfter inte en kass stadsplan